Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders? impression of the group?s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group?s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Många organisationer fokuserar idag alltmer på frågor som rör hållbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhället och termen CSR (Corporate Social Responsibility) används för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar är en idé om hur ett företag kan påverka samhället från tre perspektiv och det är de ekonomiska, miljömässiga och sociala delarna i samhället. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Detta arbete är en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhällsansvar och hur de arbetar för att uppnå en hållbar utveckling i samhället.

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste åren varit i en pressad situation. Avräkningspriset på mjölk påverkas ständigt av världsmarknadspriset på mjölkpulver samt konsumenternas inställning till mjölk. Samtidigt pågår det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag är för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan påverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstå vid en investering för lantbrukaren, men även indirekt för banken.

När ett företag importerar eller exporterar varor och tjänster i utländsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. Värdet på en valuta idag är kanske inte densamma imorgon vilket kan både gynna och missgynna företag verksamma inom handel. Världsekonomin utsattes för chocker och en av de värsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av länder exempelvis lokaliserade i Euroområdet. Valutakurser påverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Bakgrund:Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.Syfte:Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter.

SammanfattningOlikheter mellan länder och deras olika regelverk gör att företags års-redovisningar skiljer sig åt och intressenter får svårare att jämföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och värderingar vid redovisning, vilket gör att jämförbarheten mellan företag och värdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgångar har diskuterats flitigt och det finns argument både för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgången i balansräkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom läkemedelsindustrin är en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla läkemedel som når utvecklingsfasen kommer ut på marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda läkemedlen är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen ämnar svara på följande frågor: Vilka är de huvudsakliga faktorer som begränsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgång? Vilka är de tänkbara orsakerna bakom läkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen är att identifiera hur företagen inom läkemedels-branschen redovisar FoU i sina räkenskaper, samt vilka begränsningar och möjligheter företagen står inför i och med gällande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden.

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen.

De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om världen på senare år har lett till att efterfrågan på revisionstjänster har ökat. En konsekvens av detta är att ägare och finansiärer i högre grad kräver mer kontrollering och därmed revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat många forskare som har undersökt vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrågan av konsulttjänster blivit ett väl studerat område för att visa på dess samband med revisionsarvodets storlek. Utifrån detta samt avsaknaden av forskning på mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.Utgångspunkten har varit tidigare forskning inom området och utifrån dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utsträckning påverkar revisionsarvodets storlek.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

När ett företag importerar eller exporterar varor och tjänster i utländsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. Värdet på en valuta idag är kanske inte densamma imorgon vilket kan både gynna och missgynna företag verksamma inom handel. Världsekonomin utsattes för chocker och en av de värsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av länder exempelvis lokaliserade i Euroområdet. Valutakurser påverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god användbarhet. Med användbarhet menas att system ska vara lätta att använda och lära. Jakob Nielsen är en av förgrundsfigurerna när det gäller riktlinjer för hur detta ska uppnås. Han har utvecklat tio kriterier som kan användas för att ett så bra system som möjligt ska kunna utvecklas.På senare år har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan även till de känslor som användaren kan tänkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow.

Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000.

Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och från applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "Omställning 90"erbjöds lantbrukare omställningsstöd för att lägga jordbruksmark i träda eller på annat sätt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande åtgärd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlägga mark i träda. Efter inträdet i EU har värdet på mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler så kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förändringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, även kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012). Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).