This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they?re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories..

Syftet med min undersökning var att se hur elever och lärare förhåller sig till film i jämförelse med böcker. Dessutom ville jag veta hur lärare förhåller sig till elevers attityd till film. Frågeställningen besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, närmare bestämt intervjuer med en grupp elever och två lärare samt enkätundersökning med tre klasser. Resultatet tyder på att elever och lärare delvis har samma förhållningsätt till film. Eleverna föredrar att se film framför att läsa böcker, detta då film är lättillgängligt, roligare samt ger mer intryck.

The focus of Broken Conventions is experimental cinema, that big body of film existing outside the limiting boundaries of the mainstream cinema industries. The goal is to provide a broad view of this abstract and hard-to-define area of film studies, by searching for an answer to the question; what is experimental cinema and can it be viewed as a genre of its own? In doing so, I will explore the theoretical discourse surrounding the topic, as well as provide case studies of several experimental films. I will also suggest a genre theory, as a way of determining whether or not experimental cinema can be seen as a genre, but more importantly to use it as a way of further examining the individual films and to deepen the understanding of this type of film. The topic at hand is however extremely subjective and there is no generally accepted definition, or term for that matter, concerning what experimental cinema really is.

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

The aim of this thesis is to examine how the Swedish Film Institute?s arguments regarding file sharing, copyright and the Internet relates to the changes made in the Swedish copyright law during 2003 and 2007, using the current debate about surveillance versus liberty on the Internet as a backdrop. The theory used is based on Lawrence Lessig?s ideas about how a network such as the Internet can be controlled, and what regulating forces a government can use to constrain a certain behavior such as illegal file sharing. By examining referral statements made by the Swedish Film Institute to five different communications from the Swedish government regarding copyright and film politics an idea analysis is being used as a method to answer the following sub-questions: 1.) How has the Swedish copyright law evolved during the latest years? 2.) What arguments are being used by the Swedish Film Institute in issues regarding file sharing, copyright and the Internet? 3.) Are the arguments being used by the Swedish Film Institute regarding these issues changing during the examined period? The findings of the study show that the Swedish Film Institute has been eager to support a more powerful expansion of the copyright laws, often suggesting more powerful solutions than the Swedish government itself.

The aim of this thesis is to examine user experience and engagements in interactive cinema.A great deal of the research that is conducted today involves creating interactive films, toexplore and examine film structures. In this study, we build on this research by comparingthree different interactive film structures. To carry out our study, we have categorized threedifferent interactive films after three different models to define their narrative structureand interface. To examine the experiences of those structures we have performed anexperiment where we have collected data from the three different sources; interviews,observations and surveys.It is difficult to draw conclusions about how an interactive film should be constructed asdifferent structures apply to different narratives. Based on our research the conclusion canbe made that the combination between the narrative structure, the narrative content, theaesthetics, the implementation of interactivity and how the film?s interface is constructed ismore important than building a specific structure for an interactive film.

We read different kind of texts every day. We can for example choose to read a book or to watch a film. While we read we can receive and interpret texts. That?s means, for example, that we can have different envisionments about the drama and the film based on it. Based on Langer?s reception theory about ?envisionments?, I?ve wanted to examine and clarify the differences and similarities of envisionments between two texts.

This study is a research on how dystopian features are expressed within different genres. The purpose is to discuss films that contain dystopian features in relation to genre and to examine if there are shared conventions in the films that can make dystopia a film genre on its own. The theoretical base includes genre theory and Rick Altman?s semantic/syntactic approach to film genre. Five films from different genres, all produced within the time period of 2000-2010, are analyzed with a semantic/syntactic approach to genre and then discussed in relation to dystopia and prior research.

Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vår förståelse av olika fenomen och historiska händelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Filmskapare har unika hantverksmässiga kunskaper om hur man påverkar mänskliga kognitiva processer för att uppnå önskade effekter på åskådaren. Om dessa kunskaper blev systematiserade med hjälp av empirisk forskning, skulle de kunna komma till nytta även inom vetenskapliga discipliner där man intresserar sig för människans kognition.I denna uppsats kombineras analysen av två filmsekvenser med ett experiment i vilket åskådarnas ögonrörelser filmades och personerna fick svara på frågor om sina intryck av filmen. Resultaten tyder på att människor framför allt blir medvetna om sådana intryck som liknar verkligheten, t.ex. karaktärers personlighet och beteende, snarare än sådant som rör filmens form. Dessa fynd diskuteras i ett allmänt kognitivt perspektiv och ytterligare empiriska undersökningar föreslås för att studera samspelet mellan filmen och åskådaren.Summary in English:Through their craft, film artists have unique insights into methods of influencing human cognitive processes to achieve desired impact on the spectator.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur lärare använder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgången framställs forskares syn på hur lärare bör/ska använda film/tv-program i undervisningen. De som själva är lärare använder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna användning studeras. Uppsatsen berör också upphovsrätten och ger en kort sammanfattning av vad lagen säger om användning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning bland yrkesverksamma lärare.

Syftet med vår undersökning är att se hur lärare förhåller sig till filmens roll i undervisningen. Vi intresserar oss av hur valet av film sker och hur eventuell filmvisning efterarbetas i klassrummet. Dessutom vill vi veta i vilken utsträckning elever får producera egen film. Frågeställningarna besvaras med hjälp av empirisk insamling från intervjuer som sex svensklärare från tre olika skolor deltog i. Resultatet pekar på att lärare har en positiv inställning till användandet av film i undervisningen men att svenskämnet stödjer sig på traditionell litteratur.