Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen.

Syftet med studien var att belysa barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jämlikhetsarbete på en förskola. Inför studien läste vi in oss på tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jämställdhetsarbete, som är en del av ett jämlikhetsarbete. För att uppnå syftet lästes tre olika barnböcker för en grupp femåriga barn, barnen intervjuades sedan både enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fångades av barnböckerna och gärna ville skapa sig förståelse kring både bokens handling och dess karaktärer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men även mellan barn och pedagog. En slutsats från studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter.

En av de största utmaningarna som dagens språkpedagoger står inför är hur de bäst kan stimulera och motivera till lärande. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida användandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlärning. Den teoretiska delen av studien består av följande delar; kultur i språkundervisningen, Knud Illeris och hans lärandeteorier, lärandeteorier och språk och avslutningsvis aktuell forskning om film i språkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklärare och analyserar hur de ser på film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lärarna är om vikten av en undervisning som är stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket användbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga språkliga förmågor hos eleverna..

This essay is about film music and how people react in a study where the music and picture comes from two different genres that both has unique conventions, of how the ?standard? music ought to be composed. The purpose of this essay is mainly to try and get an understanding of film music?s importance in the movies dramatic structure, and how people react when the conventions of music is broken and two genres are combined into one.The questions that are to be answered in this essay are: *how could music as a tool change the character of a film? *How does the participants, of this inquire, experience the film depending on what music they hear? *And what is it that the participants think that the music brings to the movies narration?The method of this survey is based on a number of participants that have responded on questions of how they experienced the movie, both with music and without. This study has shown that when music and picture, which comes from different genres, interact with each other it tends to create comical features and a sense of that the music has an advantage in terms of the genre that people feel that the film has..

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Detta är vårt C-arbete där vi valde att göra ett sällskapsspel av vår frågeställning. Spelet går ut på att producera en film, den spelare som producerar den bästa filmen vinner Oscar för bästa film och även spelet. När man spelar spelet så lär man sig hur en filmproduktion går till och vilka komponenter som är extra viktiga när det gäller bedömningen för vinnaren av Oscarstatyetten för bästa film..

The aim of this thesis is to examine possibilities concerning subject access to fiction film, i.e. appropriate ways to describe fiction film for subject retrieval. Problems regarding subject indexing in general, and subject indexing of fiction film in particular, are identified, as well as the uniqueness of fiction film and film genres. Four types of subject aspects are discussed: form and genre, fictitious characters, setting, and general topics. Several guidelines, form- and genre lists, and subject headings lists are examined and treated as potential indexing tools.

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer..

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt.

I mitt arbete fördjupar jag mig i ämnet pedagogiskt drama. Mitt syfte är att undersöka hur pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållning på lågstadiet. Syftet är även att få en förståelse om hur individen påverkas. För att få svar på detta har jag använt mig av mina frågeställningar och min preciserade frågeställning.Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket är passande då det kommer till att förstå individers sätt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar på lågstadiet.Min slutsats är att pedagogiskt drama kan främja gruppsammanhållningen, genom att många faktorer verkar tillsammans.

I will write about product placement in film from a Swedish point of view. This entails writing about Swedish films with different types of product placements, not only how they are done but also discuss how they succeed from a sales perspective. In my earlier work I have written about the product placement of watches. In this thesis I focus on the film series about the Swedish agent Carl Hamilton, since here you can see how Swedish film has developed during the past 30 years with regard to product placements. Both world politics and the concrete placements are illustrated in a clear way.

Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fåtal lärares resonemang kring att använda historisk film i sin undervisning. Fyra lärare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjälp av en hermeneutisk utgångspunkt.Undersökningen visar att lärare har olika skäl att använda sig av spelfilm när de undervisar i historia, och att de ser olika på spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha någon hjälp och stöttning av styrdokumenten när det gäller hur de skulle kunna använda alternativa läromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan användas som ren underhållning, men även för att hjälpa till att skapa ökad inlevelse och ökade färdigheter i historieämnet.Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning.

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..