This essay deals with the political upheavals which occurred in Japan with the Meiji Restoration of 1868 and its impact on the Samurai Class. This transitional period in Japanese history is portrayed in the film The Last Samurai from 2003, and it's the comparison between this Hollywood production and the current research on the subject on which this essay focuses. Two key figures who are portrayed in the film are Nathan Algren (Tom Cruise), an American soldier from the Indian Wars of the 1860/70s who travels to Japan to quell the Samurai rebellion but ends up in captivity; only to learn their codex of honor and way of life and eventually become a Samurai himself. The other character calls himself Katsumoto (Ken Watanabe) and becomes the representative of the Samurai's struggle for their existence. Their friendship and cultural exchanges will remain a cornerstone throughout the film.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och öka förståelsen för processen kring produktplacering i film. Mer specifikt syftar uppsatsen till att analysera samarbetet i denna form av nätverk. Metod: Studien är designad utifrån en föreställning om produktplacering som en kommunikationsform där samarbete är centralt. Tillvägagångssättet består i huvudsak av en fallstudie av en svensk film. Resultatet från fallstudien kompletteras med tidigare studier, av mer allmän art, för att (i viss mån) kunna generaliseras.

Abstrakt Detta kandidatarbete handlar om visuella effekter inom film och dess utveckling genom åren. Visuella effekter har öppnat en ny värld för filmskapandet då man kan skapa i princip vad som helst vilket gör att det omöjliga helt plötsligt blir möjligt, på filmduken. Kandidatarbetets syfte är att titta på utvecklingen av visuella effekter och hur man kan använda de kunskaper i en mindre filmproduktion. Vår problemformulerings frågeställning är ?Hur har utvecklingen inom visuella effekter sett ut och hur kan man implementera dessa kunskaper i en mindre filmproduktion??.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv.Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie.Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke..

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet.

Mediet vi kommunicerar genom påverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfällen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) påverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare när den visades som film eftersom det innebär att fler verktyg, som kroppsspråk och tonläge, är tillgängliga. I undersökningen presenterades ett bråk mellan en lärare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content.It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it?s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects.The purpose of this bachelor?s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression.The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene?s emotional moods as the music follows the scene?s rhythm, the image?s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values.

Titel?Jag kanske är för mainstream? - Googlegenerationens syn på FilmfestivalenFörfattareSara Adolfsson och Maria BörgesonKursExamenskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTerminHöstterminen 2009Handledare Marie GrusellSyfteStudiens syfte är att beskriva och förklara ickebesökarnas image av Filmfestivalen.MetodKvalitativ metod, fokusgrupperMaterialFyra fokusgrupper med studenter i åldrarna 20-30 år som inte besökt Göteborgs Internationella Filmfestival.HuvudresultatIckebesökarna är intresserade av film och helst vill de se den på bio. Vissa påtalar den stora bredden av film som visas på Filmfestivalen som ett bra komplement till SF. Samtidigt associeras Filmfestivalen med svårare ochsmalare film som man måste vara vaken och engagerad för att ta till sig. Till skillnad från att se en film på vanlig bio som associeras med avslappning, verklighetsflykt och att umgås med andra.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kärnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar på en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet är det mest välrepresenterade, till antalet objekt räknade, men ger också den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfällena för marknadsföringen av svensk design i USA under åren 1930-1960 är enligt konstprofessor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), världsutställningen i Chicago 1933, världsutställningen i New York 1939 och utställningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hälften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa på samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktär..

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content.It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it?s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects.The purpose of this bachelor?s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression.The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene?s emotional moods as the music follows the scene?s rhythm, the image?s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.

Mitt projekt är en film i 3d med en skräckfylld underton som utspelas genom en fiktiv persons ögon där färden går genom en skog fram till vad som ser ut att vara en nedlagd fabrik. Men där tystheten från början råder visar sig både det ena och det andra utav märkligheter uppstå! Effekterna för den mörka upplevelsen är prioriterad framför en begriplig handling, och därför finns inga övertydliga budskap som underskattar betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen är ett experiment med 3d, postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spänningsmoment och en morbid känsla av rå död!.

I både film och spel används ljudeffekter till att berätta för lyssnaren om vad som pågår, både för det som syns i bild och utanför. Karaktärer i film och spel brukar vara ljud-lagda med ljudeffekter som t.ex. ljudet från fotsteg. För att etablera miljön i film och spel används en ljudsort som kallas för miljöljud och dessa ljud används även för att skapa stämning. Detta arbete har undersökt om det är möjligt att tydligt framhäva en karaktärsarketyp med hjälp av ljudeffekter och miljöljud utan bild.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Datorgrafiken har på senare år utvecklats till en dominerande produktionsmetod inom många områden som till exempel film, spel, simulationer och visualisering. Många söker sig till grafikutbildningar i hopp om att få anställning främst inom film- eller spelindustrin. Det är en växande industri, men konkurrensen är hård och anställningskraven höga och många har svårt att etablera sig i branschen. Detta examensarbete ger via enkätundersökningar och litteratur i ämnet bilden av en bransch där det råder överskott på arbetskraft och underskott på lediga arbeten. För att förbättra konkurrensförmågan föreslås interdisciplinära utbildningar som blandar konst och teknik samt ökad specialisering, hårdare studiekrav och ökat samarbete mellan skola och företag..