Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

This thesis deals with past and present political attitudes towards the Öresund bridge. It describes the decision making process which preceded the construction of the bridge, and has a short historical introduction to it. It then presents the attitudes towards the bridge of five different political parties, all represented by regional politicians. This empirical information was obtained through interviews with politicians and literature studies. The author then analyzes the empirical information with the help of the human ecological triangle developed by Steiner, and the center-periphery theories of Wallerstein and Persson.To conclude, the author describes what the central problem is in the case of the Öresund bridge from a human ecological perspective and analyzes the empirical data collected..

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Denna uppsats är en studie som visar vilken relation svensklärare har till ?det vidgade textbegreppet? och hur de förhåller sig till filmen som en del av ?det vidgade textbegreppet?. ?Det vidgade textbegreppet? är en relativt ny syn på vad ordet text innebär, där bland annat film, musik, drama och det talade språket även benämns som texter. Uppsatsen inleds därför med att redogöra för vad skolans styrdokument säger om ett vidgat textbegrepp för att sedan följas upp med utdrag ur svensklärarföreningens årsskrift där nya förhållningssätt till texter presenteras.

What happens when historical theories are used as evidence in a trial? Is it possible for historians to use their own scientific tools when acting as participants in a juridical process? And how do judges deal with historical evidence? The aim of this study is to answer these questions by analyzing a specific trial, known as ?Härjedalsmålet?. Härjedalsmålet was a court case about the Sami people?s right to let their reindeer graze on private property grounds in Härjedalen during the winter season. Their claim to this right was based on prescription of time immemorial.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika.

The aim of this study is to analyze how problems are represented within SOU 2008:27. Further more, the aim is to analyze how the new subject plan for history can bee seen as a product of this document. The method used, and the theoretical frame of the study, is based on Carol Lee Bacchi?s ?what´s the problem represented to be?? approach, which basic principle is that policies are filled with representations of problems and that these representations need to be examined. These problem representations are then themselves subject for scrutiny, the second step being an analysis of the texts presumptions and assumptions concerning view of man and perception of knowledge. The results show, among other things, that a problem representations can be found in the SOU; the school system is too vague and unclear.

The purpose of this essay has been to do a study on narration as a strategy in history education. By taking a starting point in the perspective that Shulman calls ?wisdom of practice? and other studies I interviewed three teachers that were all experts in narration. This to have an insight in how they looked at the oral narration and on its role in history education. Is there a common view among the interviewed techers and to what extent are the traits and qualities of story telling described in litterature linked to the teachers? answers?My results show that the oral narration is not a straight and exclusive teaching strategy; it differs from teacher to teacher.

rary of Sweden Statens musikbibliotek [51][pdf.gif] The aim of this study is to investigate how bibliographic description of music materials has improved through history. The historical aspect is given by a study of bibliographic data in different catalogues of a specific collection. The aim is also to understand what specific problems will arise in the work of cataloguing music materials and how the problems are discussed in the literature. The study is focusing of church music material and the history of churchmusic is therefore given an exposition. The origin of musical notation, which took place within the church, is also discussed.

The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study.

Uppsatsen belyser olika händelser som finns beskrivna i tre olika dystopiska filmer från 2000-talet. Uppsatsen jämför händelser i filmerna med historiska och nutida händelser i vårt samhälle. Uppsatsen försöker även visa om filmerna visar trovärdiga framtidsscenarion..

The focus of this study is on the nature of social support from the rape survivor's perspective. Research has shown that social support is essential to the survivor's ability to recover from rape and that it acts as a powerful tool for the survivor to effectively deal with the PTSD symptoms that follow rape. The research also shows that survivors often receive or interpret reactions after a rape as negative. Hence, these reactions can be detrimental tothe healing process.Qualitative interviews with six women on their experience of social support after rape form the base of this study and Anthony Giddens terms ontological security, fateful moments and bodily self-management are a part of the analytical apparatus. Rape is commonly analyzed from a feminist perspective.

Hur viktig är relationen mellan filmare objekt och publik? Uppfattar betraktaren en film annorlunda utifrån hur denna relation ser ut? Genom en enkätundersökning via internet har ett Hur viktig är relationen mellan filmare objekt och publik? Uppfattar betraktaren en film annorlunda utifrån hur denna relation ser ut? Genom en enkätundersökning via internet har ett tjugotal personer fått svara på frågor angående deras känslor och tolkningar av tre olika filmersom var redigerade utefter tre olika exempel på relationen mellan filmare, objekt och publik. Jag har undersökt vilken av dessa filmer som har förmedlat informationen och behandlat ämnet på bäst sätt. Respondenterna i undersökningen har fått svara på frågor om hur de anser att personerna i filmerna framstår i de olika versionerna och vilken av dessa filmer som varit mest intressant och bäst lämpad för att berätta om dessa människor. Jag har tittat närmare på hur denna relation har förändrat filmens budskap och dess påverkan på betraktaren.tjugotal personer fått svara på frågor angående deras känslor och tolkningar av tre olika filmersom var redigerade utefter tre olika exempel på relationen mellan filmare, objekt och publik.Jag har undersökt vilken av dessa filmer som har förmedlat informationen och behandlatämnet på bäst sätt.

This essay examines teaching in source criticism in upper secondary school history education. Two questions are to be answered: 1. What are the conditions like for teaching source criticism? 2. What opportunities for further development in teaching source criticism are there? In order to set a standard for what knowledge and skills in source criticism the students need, I design a four step model for good source criticism based on the historical science.