Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken.Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller..

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

AbstractSyftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjälp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar på elevers skrivutveckling, användning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nämner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som använts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, där utgångspunkten är en skönlitterär bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fått instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna få en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Det svenska språket ska finnas tillgängligt för alla som bor och verkar i Sverige. Därförär det viktigt att det finns lättlästa alternativ för dem som har svårighet att läsa svensktext. Detta arbete bygger vidare på att visa att det är möjligt att skapa ett automatisktomskrivningsprogram som gör texter mer lättlästa. Till grund för arbetet liggerCogFLUX som är ett verktyg för automatisk omskrivning till lätt svenska. CogFLUXinnehåller funktioner för att syntaktiskt skriva om texter till mer lättläst svenska.Omskrivningarna görs med hjälp av omskrivningsregler framtagna i ett tidigare projekt.I detta arbete implementeras ytterligare omskrivningsregler och även en ny modul förhantering av synonymer.

Några av livsmedelsforskaren Georg Borgströms populärvetenskapliga texter undersöks utifrån en teoretisk modell baserad på Faircloughs kritiskadiskurs analys och Callons översättningssociologi, samt utifrån en neutralitetsdiskurs. Speciellt analyseras texterna utifrån begriplighet, auktoritet och politiskhet. Borgströms förmenta neutralitet ifrågasätts, och retoriska metoder beskrivs och analyseras. Borgströms ambivalenta relation till Malthus belyses. Resultaten berör hur Borgström försöker mobilisera en intresserad allmänhet, något som kan sägas vara framgångsrikt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka datorns roll i skrivprocessen. Kan skrivande på datorn hjälpa till att utveckla elevers texter och ge ett bättre skrivresultat än traditionellt användande av penna och papper? Vilken påverkan har lärandemiljön på arbetet med datorn som arbetsredskap i skrivundervisningen? Hur påverkas skrivprocessen av dialogen eleverna emellan? Målgruppen för undersökningen är de yngre skoleleverna i år 1-2. Den empiriska undersökningen bygger på en observation i år 2 och intervjuer med pedagoger som använder sig av datorn som ett arbetsredskap i sin undervisning. Resultatet av denna undersökning visar datorns potential i skrivprocessen med elever i de lägre skolåren.

Bakgrund:Vi har under vår VFU-tid hört från både elever och lärare att intresset för svenskämnet avtagit något på senare år från elevernas sida. Svenska är ett stort och övergripande ämne och lärarna måste hela tiden komma på infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De måste hitta ämnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mått på om de har lyckats är de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska på gymnasienivå är relevanta för eleverna och om de kan relatera till och känna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar på elevernas prestation.

Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell. .

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

I detta arbete har jag studerat automatisk klassifikation av texter i syfte att sortera dem i grupper om liknande innehåll. Texterna jämfördes med varandra och om de uppvisade tillräckligt hög innehållsmässig överensstämmelse läggs de i samma kluster. Den metod som jag har studerat, heuristisk klustergenerering, syftar till att sortera texter utan förkunskap om deras innehåll. Vid klassifikationen används orden i texterna, vilka avspeglar innehållet i texterna. Då är det intressant att studera vilka egenskaper orden har som kan utnyttjas vid klassifikationen av texterna.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frågeställningar handlade om vilka områden och sammanhang kvinnor främst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, från år 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.