Sökresultat:
1556 Uppsatser om Fiktiv dokumentärfilm - Sida 7 av 104
Policy styrning utan chef : En studie av Medarbetarpolicy och MÄngfaldsplan i Skatteverket
Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa Àr vanligtvis normativa och framstÀller de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur medarbetare i en statlig myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgÄr frÄn tvÄ stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och MÄngfaldsplanen. Jag har under arbetet anvÀnt mig av tre frÄgor.
Förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag : en fallstudie pÄ Volvo Aero i TrollhÀttan.
Syftet med denna rapport Ă€r att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ămnet Ă€r idag aktuellt nĂ€r tillverkande företag hela tiden mĂ„ste ha produktansvarslagen i Ă„tanke. Tillverkande företag har ökade krav pĂ„ att tillverka produkter med hög sĂ€kerhet och att Ă€ven kunna bevisa det. Kraven pĂ„ spĂ„rbarhet ökar och i och med det ökar kraven pĂ„ god dokumenthantering. MĂ„nga företag stĂ„r inför liknande problem; verksamheten stora mĂ€ngder information, frĂ„gan Ă€r bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas dĂ„ det blir aktuellt vid en Ă„tersökning.För att vara sĂ€ker pĂ„ att företaget har fullgod dokumentation pĂ„ tillverkningen vĂ€ljer mĂ„nga företag att certifiera sig enligt ISO 9001.
Förlorad i mÄngfalden? - en studie om mÄngfaldsbegreppet och dess förverkligande i Malmös offentliga kultursektor
I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mÄngfald kan överföras frÄn visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell anvÀnds Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar, varav den första behandlar hur det talas om mÄngfald i nÄgra styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mÄngfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjÀlp av en textanalys som har sin utgÄngspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mÄngfald förekommer i tvÄ sammanhang: i den första betonas kulturell artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, frÀmst etnisk sÄdan. I del tvÄ undersöks arbetet med mÄngfald i Malmös kultursektor med hjÀlp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mÄngfald, under förutsÀttning att definitionen kommer inifrÄn verksamheten, kan överföras frÄn prat till handling..
CSR : Hur arbetar samt kommunicerar företag med CSR inom konfektionsbranschen?
Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frĂ„gor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jĂ€mföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts pĂ„ tre företag inom konfektionsbranschen pĂ„ den svenska marknaden. Textanalys har genomförts pĂ„ utvalda dokument sĂ„som respektive företags hemsida, Ă„rsredovisningar frĂ„n 2002 och framĂ„t samt tillgĂ€ngliga hĂ„llbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Ăven kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att fĂ„ ytterligare en synvinkel utöver kommunikation pĂ„ hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som anvĂ€nts Ă€r Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika stĂ„ndpunkter till CSR.
Nyskapande resetidningsdesign
Voyage Àr en fiktiv nyskapad resetidning vars formgivning har tagits fram efter en visuell studie av layouten hos Sveriges resetidningar Vagabond, Allt om Resor, Res och Escape 360°. Layoutens syfte Àr att visa hur man kan sticka ut och bryta mot den vanliga trenden för att fÄnga nya lÀsare inom detta tidningssegment. Den nytÀnkande layouten ska attrahera de mer aktiva och Àventyrliga resenÀrerna.De existerande resetidningarna Àr alla uppbyggda pÄ ett strukturerat vis, vissa rörigare Àn andra. Med den nya tidningen Voyage valdes att skapa en layout som medvetet Àr tÀnkt att vara rörig, fast med en harmoniserande rörighet. Under rörigheten finns ÀndÄ en underliggande struktur som hÄller uppslagen samman.
Barn med ADHD : -gÄr det att stÀrka deras sjÀlvkÀnsla och kommunkiation genom dans
Ăr det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som bĂ„de Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nlig och lever upp till mĂ„lgruppens förvĂ€ntningar? Med hjĂ€lp av Tommy Sundströms anvĂ€ndbarhetsteori och andra hjĂ€lpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas pĂ„ en mĂ„lgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begrĂ€nsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter anvĂ€ndbarhetsteorin dĂ€r jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. FrĂ„n denna analys och med hjĂ€lp av anvĂ€ndbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie.
SÀkerhetsanalys av Olofströms kommuns IT-verksamhet : En utvÀrdering av informationssÀkerhet
Uppsatsen syftar till att utvÀrdera informationssÀkerheten i Olofströms kommuns IT-verksamhet för att jÀmföra resultatet med BITS. Vidare syfte med uppsatsen Àr att se över de övriga Blekingska kommunernas syn pÄ informationssÀkerhet samt hur de arbetar med det. Uppsatsen klarlÀgger Àven Olofströms kommuns anstÀlldas syn pÄ informationssÀkerhet samt ger en sammanfattning hur deras dator-, lösenords- och e-posthantering ser ut. En tillsyn av Olofströms kommuns dokument "SÀkerhetsinstruktion IT, för anvÀndare" genomförs för att utvÀrdera huruvida dokumentet uppnÄr en acceptabel sÀkerhetsnivÄ för informationshantering.Sammanfattningsvis visar resultaten att Olofströms kommun genomför ett aktivt arbete med informationssÀkerhet. Resultaten visar Àven att de övriga Blekingska kommunerna anser att informationssÀkerhet Àr viktigt och de jobbar nÄgorlunda likvÀrdigt med det.
Bilder av övervakning
Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.
Att landa pÄ mÄnen och i skolan : Drama som estetisk lÀrprocess
Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att ÄskÄdliggöra och konkretisera begreppet estetiska lÀrprocesser, sett genom drama som metod i Àmnesundervisning. ForskningsfrÄgorna Àr Hur kan estetiska lÀrprocesser förstÄs genom drama som metod i Àmnesundervisningen? och Vad krÀvs av drama för att estetiska lÀrprocesser ska uppstÄ? Deltagande observationer samt tvÄ intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt dÀr drama anvÀnts sommetod för tema Rymden i Ärskurs tvÄ. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lÀrande samt Lindströms modell för estetiskt lÀrande görs tolkningen att estetiska lÀrprocesser kan uppstÄ i drama som metod i Àmnesundervisning nÀr extra stor vikt lÀggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt nÀr en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berÀttande och kÀnslor, sÄ att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..
Verifiering av ERTMS-signalprojektering : TillÀmpning mot Estland
Inom EU finns ett regelverk som strÀvar efter interoperabilitet att det ska vara lÀtt att kunna resa och göra affÀrer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tÄg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfÀrdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gÀller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pÄgÄende och kommande projekt. För att nÄ detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhÄllande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hÀnvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet Àr att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen pÄ helt nya strÀckor i Sverige och internationellt. Detta Àr nÄgot som Ànnu inte Àr standardiserat.
Förberedelseklasselever i slöjden.
Detta examensarbete Àr en del i högskoleingenjörsutbildningen vid linneuniversitetet i VÀxjö. Arbetet Àr utfört pÄ Ackurat Industriplast AB i Lammhult. Syftet med arbetet Àr att ta fram samt utveckla fyra av kravelementen i Production Part Approval Process (PPAP) dokumentationen. Kravelementen vilka ingÄr inom ramen för detta arbete Àr flödesschema, process FMEA, styrplan samt kontrollinstruktioner.Ackurat har kunder inom fordonsindustrin, dessa kunder stÀller höga krav pÄ kvalitén hos produkterna frÄn sina leverantörer. Denna kvalitetssÀkring sker dels genom att leverantören skall följa krav ur ISO/ TS 16949 standarden dÀr PPAP Àr en del av kvalitetssÀkringen.
Högstadieskolor och kriminalitet : En undersökning av fyra högstadieskolors förebyggande och ÄtgÀrdande arbete
Misshandel, stölder eller hot Àr inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock Àr detta verklighet för mÄnga lÀrare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer frÄn egna erfarenheter, dÀr jag har diskuterat med lÀrarkollegor som har mÄtt dÄligt och oftast har det handlat om grova krÀkningar frÄn eleverna. NÀr jag inte fick nÄgra konkreta svar frÄn rektorn pÄ min VFU-skola, angÄende vad det finns för rutiner eller dokument angÄende dessa situationer med lÀrare som mÄr dÄligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att krÀkningar, trakasseringar eller hot och vÄld uppstÄr. DÀrför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som Àr kÀnd för att ha hög kriminalitet, förebygger och ÄtgÀrdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien Àr utformad som en fallstudie dÀr fyra rektorer och lÀrare pÄ fyra högstadieskolor har blivit intervjuade.Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsÀgelsefult.
Utveckling av Moodle
Institutionen TillÀmpad fysik och elektronik pÄ UmeÄ Universitet anvÀnder sig av lÀrandeplattformen Moodle för hantering av kurser med tillhörande uppgifter och material kring dem. PÄ Moodle laddar studenterna upp dokument och lÀrare betygssÀtter dem, vartefter en avklarad kurs registreras hos LADOK. Detta projekt kommer omfatta teori om hur Moodle Àr uppbyggt (version 2.4), hur utveckling av moduler sker, samt för- och nackdelar beroende pÄ om operativsystemet Windows eller Linux anvÀnds.Utvecklingen av moduler omfattar kodning av tvÄ stycken. Den ena modulen skall gÄ att implementeras till Moodle för att anvÀndas till kurser av institutionen för att underlÀtta kontrollen av inlÀmnade dokument som Ànnu ej Àr behandlade av lÀrare. Den andra Àr en generell modul som skapas i handledningssyfte för att senare kunna utvecklas vidare pÄ, och implementeras till systemet om behov finns.
"Alla vi andra?" - konstruktioner av Vi och Dem i Elle : En kritisk diskursanalys av personportrÀtt i Elle - vÀrldens största modemagasin
Syfte: Svenska Elles personportrÀtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhÄllande konstrueras, men Àven för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda pÄ vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till.Metod: Studien Àr en kritisk diskursanalys vilken Àr inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrÄn en symtomal innehÄllsanalys, med hjÀlp utav verktyg hÀmtade ur semiotiken.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att ett specifikt narrativ appliceras pÄ samtliga av Elles personportrÀtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktÀr av intervjuobjektet vilket dÀrmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas lÀsaren i relation till vi:et och blir dÀrmed ett uttalat Dem..
Könsord och tankstreck. à terskapandet av svordomar och interpunktion i en egen översÀttning av Gelasimovs kortroman ?a?da
Denna studie behandlar de svÄrigheter som kan uppstÄ vid stil- dialogöversÀttning. Dialog anvÀnds ofta av skönlitterÀra författare för att ge de litterÀra karaktÀrerna egna röster, bÄde i specifika situationer och genom hela verket. DÀrför innehÄller fiktiv dialog ofta stildrag som saknas i den berÀttande texten, sÄsom ett sÀreget reg-ister eller en innovativ interpunktion och anföringsteknik. SÄdana stildrag kan vara problematiska för en översÀttare dÄ de ofta Àr specifika för kÀllsprÄket och sÄledes inte alltid har stilistiska motsvarigheter med samma effekt i mÄlsprÄket.Till denna studie producerade jag en egen översÀttning av den ryske författaren Andrej Gelasimovs kortroman ?a?da (Törst, min översÀttning).