Sökresultat:
1556 Uppsatser om Fiktiv dokumentärfilm - Sida 24 av 104
Mellankommunal översiktlig planering : möjligheter och begrÀnsningar
Det hÀr Àr en uppsats omfattande 15 högskolepoÀng i Àmnet fysisk planering. Uppsatsens titel Àr ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begrÀnsningar? och undersöker vad begreppet innebÀr, bÄde i lagens mening och i praktiken, vilka frÄgor som kommunerna Àr beredda att samplanera om och hur de gÄtt eller tÀnker gÄ tillvÀga. För att konkretisera frÄgestÀllningen har tre stycken fall med olika karaktÀr valts. Den slutliga frÄgestÀllningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.
GullÄkerparken och dess lignoser : dÄ, nu och i framtiden
Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att
kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.
NÀrvaro trots frÄnvaro :  En studie om en projektbloggs möjliggörande av grÀnsöverskridande samarbeten
Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten pÄ distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material pÄ regelbunden basis med en bestÀllare av ett projekt som har sitt sÀte i New York. Projektet anvÀnde sig av en sÄ kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback pÄ det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att Àven undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa tvÄ undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor.
Att presentera översiktsplaner med interaktiva kartor
SÄ lÀnge översiktsplanernas innebörd och konsekvenser tydligt gÄr att utlÀsa har kommunerna stor frihet att utforma planerna som de sjÀlva önskar. Detta medför att översiktsplaner kan se vÀldigt olika ut. PÄ senare tid har teknikutvecklingen medfört nya möjligheter att hantera och presentera geografisk information vilket fÄtt betydelse för utformning av översiktsplaner. Ett utvecklingsomrÄde handlar om att göra kommunikationen med interaktiva kartor tillgÀnglig för en bredare allmÀnhet. Syftet med examensarbetet Àr att studera hur översiktsplaner kan presenteras med interaktiva kartor samt undersöka vad man som planerare bör tÀnka pÄ vid den interaktiva kartframstÀllningen.
Vad spelar spelet för roll? : En undersökning om förhandlingsspelet vid anstÀllningsavtal
Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.
Validera mera : Fantasi eller verklighet
Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvÀgledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vÀgledningssamtal. Validering handlar om att hjÀlpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade pÄ ett formellt dokument, vilket kan benÀmnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen Àr genomförd genom att enkÀt har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvÀgledare över olika delar av Sverige. I denna enkÀt har de fÄtt möjlighet att ge sin syn pÄ valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkÀten visar pÄ ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i Àmnet bland studie- och yrkesvÀgledarna. I sin profession arbetar man med validering i vÀgledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen.
RadarupptÀckt av artilleriraketer
Denna rapport behandlar en radarsensors förmÄga att upptÀcka 107 mm raketerberoende pÄ hur sensorn positioneras i förhÄllande till skyddsobjektet.FÀltförsök, underrÀttelser och stridserfarenheter har visat att dessa raketer Àrvanligt förekommande samt svÄra att detektera med radarsensorer.En modell för hur rÀckviddsökning beror pÄ olika sensorpositioner har skapats genom att anvÀnda dokument frÄn USA och forna Sovjetunionen beskrivande ballistik tillsammans med teorier för hur rÀckvidd pÄverkas av radarmÄlarea (RCS) samten beskrivning av RCS tillhandahÄllen av FOI. Resultat frÄn körningar iMATLAB visar att sensorpositioner inom 300 meter frÄn skyddsobjektet Àrfördelaktiga vid en skottvidd av 3000 meter.Som tumregel för att uppnÄ maximal sensorprestanda bör strÀvan vara att placera sensorn pÄ ett avstÄndfrÄn skyddsobjektet understigande 10% av förvÀntad skottvidd..
Videosamtal i webbutik
I traditionella butiker kan kunden vÀlja att ta kontakt med en försÀljare för att fÄ information om produkter eller tjÀnster. FörsÀljaren kan tipsa om lösningar efter kundens behov, Àven visa upp hur produkten fungerar och kunden kan sjÀlv vÀlja vilken frÄga han eller hon vill ha svar pÄ. Den hÀr mÀnskliga realtidskontakten kan i mÄnga fall vara vÀrdefull och förtroendegivande för kunden. Vi antar att mervÀrden skapas för kunden nÀr denne kan mötas ansikte mot ansikte och samtala med försÀljare i en webbutik. För att se vilka dessa mervÀrden kunde vara, designade vi en prototyp för videosamtal.
En likvÀrdig skola? : En komparativ studie av tvÄ kommuners val av resursfördelning till barn i behov av sÀrskilt stöd
Den hÀr uppsatsen handlar om hur tvÄ grannkommuner har valt att organisera kring resursfördelning för barn i behov av sÀrskilt stöd. För att ta reda pÄ detta har vi studerat de av regeringen formulerad styrande dokument samt skolplanerna i kommunerna. Vi har ocksÄ tagit del av offentliga dokument frÄn varje kommun som visar det mÄl och visioner de har för skola och utbildning. För att skapa oss en djupare förstÄelse kring tankarna runt de val som görs och hur de kan te sig ute i de olika verksamheterna har vi intervjuat en skolledare, en specialpedagog samt de ansvariga för resursfördelning pÄ berörda kommuner. Intervjuerna gav oss de svar vi sökte i vÄra ursprungliga frÄgestÀllningar.
Att förbereda för det ovÀntade : En studie av Högskolan i Halmstads kriskommunikation
Syfte: Uppsatsens syfte Àr av beskrivande samt analyserande karaktÀr och Àmnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. MÄlet Àr att sedan identifiera om, och i sÄ fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkÀter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullstÀndiga strategier för kriskommunikation, Àven om det informellt gÄr att se tydliga mönster i hur sÄdan kommunikation sköts. Denna prÀglas av organisationens hierarkiska struktur och gÄr i praktiken till och frÄn nÀrmsta chef. Organisationen Àr prÀglad av en traditionell syn pÄ kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslÄr att organisationen i större utstrÀckning anammar en senmodern syn pÄ kriskommunikation..
Att bygga arbetsgivarvarumÀrke - en uppgift för Human Resource
En personalomsÀttning pÄ 70 procent och en minskning av antalet sökande pÄ 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumÀrke ifrÄgasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumÀrke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumÀrket internt gentemot sÀsongsansanstÀllda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumÀrket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ÀndÄ kvarstÄr problemen. Gröna Lund mÄste visa ett större engagemang för lÄngsiktiga satsningar pÄ sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanstÀllningar. Alternativt acceptera sin situation och lÀgga resurserna pÄ att göra det bÀsta utav det..
HjÀltedyrkan hos svenska ledare : - en studie av skillnader mellan könen
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur vÀl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstrÀnarna i Sveriges elitklubbar kÀnde till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om trÀnarna/klubbarna hade nÄgon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara pÄ om trÀnarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkÀtundersökning genomfördes med 33 ungdomstrÀnare, verksamma i en elitförening i ishockey sÀsongen 2004/2005. De ungdomsledare/trÀnare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i Äldrarna 11 t.o.m. 16 Är. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmÀlan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.
Svenska elitishockeyföreningarnas ungdomstrÀnare : följer de Riksidrottsförbundets och Svenska Ishockeyförbundets riktlinjer?
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur vÀl elitklubbarna i Sverige följer Riksidrottsförbundets och Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockey skall bedrivas.Undersökningen skulle besvara om ungdomstrÀnarna i Sveriges elitklubbar kÀnde till Idrotten vill och Ishockeyn vill, om trÀnarna/klubbarna hade nÄgon handlingsplan för att motverka eventuell utslagning bland ungdomslagen samt svara pÄ om trÀnarna arbetade enligt Ishockeyförbundets riktlinjer för hur ungdomsishockeyn skall bedrivas.MetodEn enkÀtundersökning genomfördes med 33 ungdomstrÀnare, verksamma i en elitförening i ishockey sÀsongen 2004/2005. De ungdomsledare/trÀnare som undersöktes var ansvariga för ungdomar i Äldrarna 11 t.o.m. 16 Är. Samtliga elitishockeyföreningar kontaktades genom en intresseanmÀlan som skickades ut via mail till alla lag i Elitserien och Allsvenskan. Slutligen deltog 5 stycken Allsvenska föreningar och 6 stycken Elitserieföreningar i undersökningen med en god geografisk spridning.
Kreativitet i Àldre, nuvarande och kommande lÀroplan för grundskolan
Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny lÀroplan för grundskolan som ska börja gÀlla lÀsÄret 2011/2012. Syftet med denna uppsats Àr att utreda begreppet kreativitet och sÀtta det i relation till den nya lÀroplanen, för att försöka förutsÀga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att fÄ utrymme i denna. Arbetet med detta krÀver att jag Àven studerar tidigare lÀroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlÀgger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat Àr inte slutliga, i och med att den nya lÀroplanen inte Ànnu Àr presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya lÀroplanen kommer att ge fÀrre tillfÀllen för kreativitet och skapande i svensk grundskola Àn nuvarande lÀroplan, Lpo 94..
Forskarutbildade lÀrare - en lÀnk mellan forskning och praktik
Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik.
Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer.
Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..