The purpose of this paper is to do an analysis of the characters and the theater/masquerade motif in C.J.L. Almqvist?s Drottningens juvelsmycke (The Queen?s Diadem), based on queer theory, by using Judith Butlers?s Gender Trouble. As an alternative to the Swedish, gender determined, feminine pronoun ?hon?, which has been used by earlier critics concerning the main character of the book, ?hen? is proposed.

The purpose of this Masters thesis is to investigate librarians views on reading and reading promotion for young people. The main issue is if activities in reading promotion for people between the ages of 13-19 years can result in inspiring non-readers to actually become readers. To find the answers, qualitative interviews were held with eight librarians. The literature review covers research on the reasoning of young people on reading, a historical review of Fiction and reading, a review of arguments on the benefits of reading and finally a chapter which concerns reading promotion activities. The result of this study showed that the conceptions of reading promotion and book talk are very complex and that they each can have different meanings.

The release of Maja Lundgrens Myggor och tigrar in 2007 caused a large debate that mostly focused on whether the book should be seen as a true reproduction of reality or a work of Fiction and if the author had made the right choice in writing about friends, family and famous Swedish persons in her book. About one year later Lars Norén published En dramatikers dagbok in which he also shares details about other people´s lives and, by placing the book in the genre of a diary, claims that it represents reality. The critics were easier on him, and more positive over all in their judgment of En dramatikers dagbok, and many were upset about how different the two authors and their books were received. Tofind out why controversial works are apprehended as controversial I have chosen to analyze Maja Lundgrens Myggor och Tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok, independent of, as well as compared to, each other. While leaning on reception theory andtheories about different ways of reading as well as the autobiography as a genre I have asked myself the following questions:Which factors have led critics as well as the public opinion to speak about Maja Lundgrens Myggor och tigrar and Lars Noréns En dramatikers dagbok as controversial?What do the two books have in common and what separates them?How does the debate differ regarding the two books and what is the cause for that difference in reception?My essay shows that when reading an autobiography or a diary most people cannot separate the book from the author and the life that the book is a reflection of.

The award-winning Norwegian novelist Karl Ove Knausgård achieved great success with his latest book, Min kamp. Both commercially and critically, the novel was praised for its seemingly successful attempt to transcend the boundary between Fiction and real life. Focusing on the auto-Fictional narrator?s struggle to balance his daily life with his ever so demanding aesthetic ambitions, the novel gives high-detail descriptions of the most basic day-to-day chores, intimately mixed with philosophical reflections on topics such as painting, literature and postmodern civilisation.This essay proposes an alternative perspective on the realism of the novel. Instead of relying on a correspondence theoretical view, which highlights the level of correspondence of a particular representation with reality, I seek, inspired by Martin Heidegger?s thoughts on works of art, to trace a poetics which sees the verity in a work of art as the ?unconcealment? of the world, or the coming-to-being of objects.

Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-Fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit.

The aim of this Masters thesis is to analyse school librarians and teachers perspective of childrens reading and reading progress, the impact of informational texts on childrens reading and how school librarians and teachers work/teach to improve their students understanding of informational texts. We also intend to study what consequences school librarians and teachers believe that childrens reduced understanding of informational texts can have in the long run and how this could be improved. The theories applied encompass different literature-pedagogical strategies, theories about reading purpose and direction of the reading process together with a theory that shows the school librarys function in the education. The empirical material has been collected through interviews with one school librarian and one teacher at three different schools. The material has then been analysed and interpreted from theories and earlier research.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen ? vad gäller toppskiktet.

This master thesis deals with the Nobel Prize and highbrow culture as portrayed in Karin Alvtegen?s Skugga. From a sociology of literature perspective, it aims to analyze how these highbrow themes can be understood in relation to Alvtegen?s position in the literary field as a lowbrow crime novelist. The method used is hermeneutic, and the analysis is based on two theoretical models: Pierre Bourdieu?s cultural sociology, and the postmodern tradition where the distinction high/low and its traditional hierarchy is said to be decomposed.

Captured in the room of Göran Tunström?s spoken language, fenced behind his barrier of manic words. This essay is about the limit of language and world?s necessity to be spoken to be experience, about telling as a manufacturer of meaning and a subject?s motion between Fiction and reality. Based on the novel Skimmer from 1996, my purpose is to identify ?a linguistic room? in Tunström?s narration and show how this room is given an existential character by its temporal and spatial dimensions.

Historically the library has owned more than silent, book-filled halls; it has been a center for learning and ideas, a source of both freedom and oppression, in other words, a medium for knowledge, truth, and power. Cultures have been divided into powerful and powerless through access to the library's content; those who have - and those who do not have - access to information determine which voices are heard and which are ignored, thus determining the outcome of the future. This thesis investigates how The Book That Wouldn't Burn by Mark Lawrence portrays the relationship between knowledge and power using Michel Foucault's discourse theory. More specifically, how this relationship is manifested through the structures and norms of society, and how the library as a place and institution serves as the means by which this relationship plays out. An established classic like Fahrenheit 451 by Ray Bradbury is placed as a contrasting reference point to help deepen its thematic message of information control and cencurship. Furthermore, the agency of one of the main characters is also examined in the light of Anthony Giddens' stratification model, as an actor with the potential to move beyond the confines of the power structure. The analysis demonstrate how knowledge, truth, and power remain continuously thematically relevant within literature, and how the reality of our time may be better understood through literary contributions.

A crisis is something that can happen to all of us in an unexpected situation, and the school should be prepared in a way that is the best way to handle a situation with a wide foundation through a crisis plan. On a well-defined way, you should have a developed and relevant emergency plan. Defining the word crisis can be difficult, it is an individual interpretation, and to get found out what the word stands for and it have to be discussed. The two selected schools that I have chosen to interview have discussed the understanding of the word crisis in able to get what the word means for them. The two selected schools have come to the conclusion that a crisis is something that creates disturbances for people or a person concerned to the everyday way of living.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science Fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

The present study deals with the usage of the school library for upper secondary school students. Is it a place for working or studying? The questions are:? What do the students say they use their school library for?? Are there any differences between students in theoretical programs and students in practical programs with regard to their use of the school library?? What are the features of the ideal library from a students? point of view? My study represents a user?s perspective. The investigation is both quantitative and qualitative. Eighty-two inquiries from four different classes, representing two theoretical and two practical programs were carried out.

Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science Fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.