Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Bakgrund: Förstoppning är ett av de vanligaste symtomen från mag- och tarmkanalen och att drabbas av förstoppning kan vara en hemsk upplevelse. Tillståndet påverkar personen både fysiskt, mental, socialt och existentiellt, vilket leder till försämrad livskvalité. Syfte: Att beskriva vilka icke-farmakologiska åtgärder som finns för att förebygga förstoppning hos äldre personer över 65 år. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaser på Internet och manuellt i referenslistor. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och dessa analyserades och utformades till ett resultat.

It is possible to affect the feed costs in different ways. By steeping or fermentation the digestibility of the feed is improved for the animals with a natural process in the wet feeding system Steeping means that the feed is soaked some hours before feeding. This process activatesenzymes and improves the digestibility of for example phosphorus in the feed and make it more accessible to the animal. Wet feeding can be fermented or not. Fermentationmeans that the feed has been soaked for a certain length of time so that a biological process is started.

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.

Syfte:Denna studie syftade till att undersöka hur vanligt det var med smärtrelaterade symptom på ett företag, hur levnadsvanorna för de anställda ser ut och vilka samband som finns mellan levnadsvanor och självupplevda besvär och arbetsförmåga.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ metod med hjälp av en enkät. Frågorna till denna enkät valdes ut från validerade frågor ifrån tidigare studier. Frågorna innehöll bl.a. vikt, längd, civilstånd, utbildning, smärtrelaterade symptom i 9 områden totalt på kroppen (bl.a. nacke, axlar, knän m.m.), kost, fysisk aktivitet (mätt med Saltin-Grimby skalan), sömnkvalitet, stress och självupplevd arbetsförmåga.

Eftersom vi i Sverige har svårt att näringsförsörja våra kor med inhemskt odlat protein är det intressant att utnyttja råproteinet i vallfodret så effektivt som möjligt. Denna litteraturstudie gör vi för att påvisa möjligheten för lantbrukare att påverka kons utnyttjande av proteinet i vallfodret. Det Nordiska fodervärderingssystemet NorFor delar in fodret i åtta fraktioner, vilka sedan delas upp i olika underfraktioner. De åtta olika fraktionerna är; aska, NDF, stärkelse, socker, råfett, råprotein, fermentationsprodukter och restfraktioner. Många av dessa fraktioner används av de mikroorganismer (mikrober) som lever i vommen på idisslare, så att de kan föröka sig. Mikroberna förs kontinuerligt ut från vommen och vidare genom matsmältningskanalen, för att brytas ned och komma kon tillgodo som aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT).

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

Havsmiljöer är idag den slutliga anhalten för den nedskräpning av plast som kommer ifrån avloppsvatten och allmän nedskräpning. Stora mängder plastpartiklar i olika storlekar har upptäckts i haven och även inuti djur som misstagit plasten som föda. Forskning visar att en stor del av plasten är av mikroskopisk storlek, så kallade mikroplaster. Inom denna grupp förekommer textilfibrer som likt andra plaster är svårnedbrytbara i naturen. Det har genom studier påvisats att små textila fiber rinner ut med avloppsvattnet och hamnar i haven.PET är en av de vanligaste plasterna och utifrån denna tillverkas polyesterfiber som är det i särklass mest använda materialet inom textiltillverkning.

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras näringsmässiga behov, men som inte alltid tar hänsyn till nötkreaturs naturliga ätbeteende. Viktiga faktorer som påverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur är grovfodrets partikelstorlek och fibersmältbarhet, samt andelen fiber från vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill säga partikelstorlek samt fiberinnehåll och smältbarhet, på ätbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor. Studien genomfördes på en privat mjölkgård utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i två grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i åldrarna 3 till 7 månader och en äldre grupp med 27 kvigor i åldrarna 9 till 14 månader. Försöket utfördes enligt change-over-design med två behandlingar och tre försöksperioder á tre veckor.

Det har förekommit en debatt i bland annat media de senaste åren om tillsatser och dess nytta eller risk inom livsmedelsindustrin. Det finns även undersökningar på att konsumenterna inte längre önskar tillsatser i livsmedlen. Därför har det på många företag inom livsmedelsbranschen påbörjats ett arbete för att se över de tillsatser som används och väga för och nackdelar mot varandra.Detta examensarbete är en del av ett sådant projekt som utförs på Lantmännen Food R&D tillsammans med Lantmännen Kronfågel. Kronfågel använder ett stabiliseringsämne i en av sina produkter, Salladskyckling, och detta examensarbete undersöker om denna kan tas bort eller bytas ut mot ett naturligt alternativ. Stabiliseringsämnet som används är difosfat (E 450) och trifosfat (E451) och har som uppgift att binda vatten i köttet.

Syftet med rapporten är att utvärdera och jämföra två standarder, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Standarderna publicerades år 2011 av American Association of Textile Chemists and Colorists. Standarderna mäter wicking, det vill säga, med vilken hastighet som vätska transporteras genom textil, med en horisontell och en vertikal testmetod. Hastigheten anges i olika enheter beroende på standard, enheten för AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles är mm/s och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles anges i mm2/s. Skillnaden i enhet och mätmetod innebär att standarderna inte kan jämföras rakt av genom resultat och mätvärden mellan de båda standarderna.