Bakgrund: Det är inte ovanligt att träffa på fetma i sjukvården. Fetman är ett växande problem inte bara i Sverige utan i världen och synen på fetma associeras negativt. Därför är det viktigt för sjukvårdspersonal att möta fetma på ett bra sätt eftersom personer med fetma ofta kommer i kontakt med sjukvården på grund utav följdsjukdomar. Syfte: Att belysa några av de faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals sätt att möta personer med fetma inom sjukvården. Metod: 8 artiklar har använts i en litteraturstudie.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att träffa på fetma i sjukvården. Fetman är ett växande problem inte bara i Sverige utan i världen och synen på fetma associeras negativt. Därför är det viktigt för sjukvårdspersonal att möta fetma på ett bra sätt eftersom personer med fetma ofta kommer i kontakt med sjukvården på grund utav följdsjukdomar. Syfte: Att belysa några av de faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals sätt att möta personer med fetma inom sjukvården. Metod: 8 artiklar har använts i en litteraturstudie. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004) metod för analys. Resultat: Tre kategorier presenteras i resultatet: Motivation, Kunskap och Svårigheter att samtala om fetma. Slutsats: Resultatet visar att motivation är viktigt i en förändring.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en särskild arbetsform där två terapeuter samarbetar i terapirummet, är ett förvånansvärt outforskat koncept, särskilt med tanke på hur ofta co-terapi används i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka åsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. Huvudfrågeställningarna har bl.a. varit vilken inställning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kännetecknar ett välfungerande samarbete mellan två terapeuter och vad som är viktigt att tänka på när en terapeut skall välja ut en kollega att samarbeta med.

Hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod som baseras på att hästens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och således påverkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna påverkas av hästunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försämrad grovmotorisk förmåga och livskvalitet och är därför i behov av en helhetlig behandling med effekter på både fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hästunderstödd terapi på grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Övervikt och fetma är ett ökande problem bland barn i tidig ålder. Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskorserfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma bland barn under 5 ½ år. Nio BVC-sjuksköterskor intervjuades. Texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskorna inte beskriver fetma och övervikt som ett stort problem.

Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn på arbetet med övervikt och fetma hos barn. Studien var kvantitativ i form av en enkätstudie och genomfördes i ett län i södra Sverige. På BVC arbetar distriktssköterskor som är specialiserade i öppen hälso- och sjukvård samt barnsjuksköterskor med utbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer än hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansåg i högre utsträckning än distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver åtgärdas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Många undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse är ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har många personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig från varandra beträffande personlighetsdrag. Då psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat väcktes intresset att undersöka om det också inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjälp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlägga psykologstudenters personlighetsdrag på gruppnivå med avseende på olika faktorer såsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjälp av variansanalys där variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade på signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Fetman i Sverige har under de senaste två decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta är hälsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förväntas öka ytterligare om ingenting görs åt problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsåren samt individer som utvecklar svår fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under åldern 20-64 år där kostnader och effekter observeras med hjälp av en beslutsträdsmodell.

Fetma utgör ett folkhälsoproblem. Fokusering på vikt och olika risker med fetma är otillräckligt för att förstå hur personers hälsorelaterade livskvalitet påverkas. Studiens syfte var att beskriva självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos personer med fetma. Kvantitativ ansats valdes och 100 personer med ett BMI mer än 30 besvarade ett självskattande instrument, SF-36. Dataanalys genomfördes med korrelations test för att få styrkan i samband mellan variabler.

Fetma ökar i samhället och specifika omvårdnadsinterventioner finns för att behandla och förebygga fetma. Omvårdnadsinterventioner som stöd till beteendeförändring, kostråd och råd till fysisk aktivitet är de som denna studie tar upp. Personer med fetma stigmatiseras även på olika sätt ute i samhället och även inom vården. Syftet var att beskriva erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för att uppnå livsstilsförändring bland vuxna med fetma. I studien ingick även att beskriva vårdpersonalens attityder till fetma.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Fetma ökar i samhället och specifika omvårdnadsinterventioner finns för att be-handla och förebygga fetma. Omvårdnadsinterventioner som stöd till beteende-förändring, kostråd och råd till fysisk aktivitet är de som denna studie tar upp. Personer med fetma stigmatiseras även på olika sätt ute i samhället och även inom vården. Syftet var att beskriva erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för att uppnå livsstilsförändring bland vuxna med fetma. I studien ingick även att beskri-va vårdpersonalens attityder till fetma.