Syftet: är att ta reda på några elevers upplevelser och erfarenheter av specialpedagogiska insatser de har haft över tid. I relation till vad och hur det har haft betydelse och påverkat deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Samt vad och hur de upplevt och erfarit att deras relation till föräldrar, lärare och kamrater påverkat och haft betydelse för deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Teori: Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs kulturhistoriska skola, av hans dialektiska män¬nis¬ko¬¬syn där människan ses sprungen ur sin kulturhistoriska tid. Verkligheten ur detta perspektiv ses vara socialt konstruerad.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en Fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Problemområde I läroplanerna beskrivs hur centralt språket är för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det är både ett mål för kunskapsutveckling och ett verktyg för lärande i skolan. Elever med grav språkstörning har en sårbarhet för språkburen undervisning och svårigheter med förståelse likväl som uttrycksförmåga. Det ställer särskilda krav på undervisningens utformning. Därför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lärandet ska vara tillgänglig för eleverna.

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? från att lära andra till att lära av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rådgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Bakgrund Vårt intresse för handledning väcktes under kursen: Att leda professionella samtal. Då fick vi en förståelse för hur viktig handledning är för pedagoger i förskola och skola.

Sammanfattning/abstrakt Gunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). Språkstörning och lärande ? praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlärning. Language impairment and learning ? practical-aestethic activities in an informal setting.

Sammanfattning Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLPHAH12 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt/2015 Titel: En hjälpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik Författare: Anna Egard Bengtsson och Åsa Lindskog Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Therese Vincenti Malmgren Nyckelord: Lässtrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter Problemområde Utgångspunkten i vår studie är de nedåtgående läs- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nämnd både som en förmåga att utveckla och som ett centralt innehåll i matematik, men dagens matematikundervisning utgår i alltför hög grad från enskilt räknande i läroboken. För att utveckla elevers förståelse i textuppgifter behövs, enligt oss, både språket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier. Syfte och preciserade frågor Syftet är att ta reda på elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som på ett enkelt och strukturerat sätt stödjer eleverna när de arbetar med textuppgifter.

Ridlärarens yrkesroll är att undervisa ryttare och öka deras kunskap inom ridkonsten. Vanligtvis är det sex till tolv elever i en ridgrupp, vilket ställer stora krav på ridläraren att nå fram med sitt budskap till varje enskild individ. Varje ryttare har sin individuella lärstil samt egna tidigare färdigheter och erfarenheter. För att varje ryttare skall kunna utvecklas krävs det att ridläraren behärskar en pedagogik som främjar den visuella ryttaren, den auditiva ryttaren och den kinestetiska och/eller taktila ryttaren. Syftet i detta arbete är att dokumentera hur demonstrationer i hoppning kan genomföras med en tydlig röd tråd och en genomtänkt progression samt att utvärdera studenternas syn på undervisningsformens pedagogiska värde kopplat till studentens lärstil.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

Sammanfattning/Abstract Reuterskiöld, Christine (2013). ?Paddor i praktiken?, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad ? från teori till praktik. (?Toads in practice? School development in digital tools/iPads ? from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde.