The aim of this study was to get a deeper understanding of how employees at NCC Construction Sverige AB experience health promotion activities. The purpose was to identify and uncover the process of meaning constitution concerning health promotion within each subjective individual. To achieve this deeper understanding the participants were asked to answer a carefully formulated phenomenological question in a self-report. The received reports where analysed according to the method of Meaning Constitution Analysis. The result showed that both office workers and construction workers exclusively refer health promotion to bodily functions even though there where some differences in type of activity they focused.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med Fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom.Denna c-uppsats är en Fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefskollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori.Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en Fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en Fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer.I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas.

Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en Fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en Fenomenologisk utgångspunkt.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-Fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en Fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

Syftet med denna undersökning är att förstå hur två individer motiverar och förklarar sina val att studera svenska på Sfi och/eller Komvux samt att genom fenomenografisk analys söka förstå vilka antaganden som kan tänkas ligga bakom beslutet. Studien är kvalitativ till sin karaktär och har inga generaliseringsmotiv. Frågeställningar för undersökningen är: På vilket sätt väljer informanterna att motivera varför de valt att studera svenska och vilka antaganden kan tänkas ligga bakom dessa motiveringar? Som metod används semistrukturerade intervjuer med två informanter och Fenomenologisk analys. Resultatet visar att båda informanterna valt att studera svenska som ett sätt att lära sig språket och därigenom bli delaktiga i det svenska samhället och skapa sig goda möjligheter till vidare studier och ett gott liv.

Jämställdhet är ett mål som eftersträvas i både gymnasieskolan och samhället i stort. Tidigare forskning har studerat jämställdhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lärares interaktion med eleverna i förhållande till genus/kön och jämställdhet. Dock saknas det en större förståelse för hur just gymnasielärare uppfattar detta ämne. Därför är syftet med denna undersökning inom ramen för så kallade gymnasiegemensamma ämnen beskriva hur lärarna upplever jämställdhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram använts som visar på hur man kan arbeta jämställt.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med Fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med Fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en Fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en Fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.