Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka åtgärder som föreslås i åtgärdsprogram för elever i årskurs 8 samt på vilket sätt åtgärderna får konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Vad är det som styr vilka elever som får åtgärdsprogram? Vilka åtgärder skall genomföras enligt åtgärdsprogrammet? På vilket sätt och i vilken utsträckning följs åtgärdsprogrammen upp? Metod: Metoden för att hitta svaren på frågeställningarna är intervjuer tillsammans med genomgång av ett antal åtgärdsprogram som skrivits för elever i åk 8. 7 högstadielärare från 5 olika skolor intervjuades med en kvalitativ intervjumetodik. 13 åtgärdsprogram har analyserats huvudsakligen utifrån en kvalitativ ansats men med inslag av kvantitativ ansats.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter.

The empirical data used for this master thesis, consists of eight manuals with the main purpose to help students evaluate information resources found on the web or Internet. The purpose is to elucidate the discourses and investigate those textual characteristics, which figure in the investigated manuals. The method used is a discursive and linguistic approach, with a power/knowledge discussion applied to the results. The analysis identifies, among other things, the production and consumption of the investigated texts, and that the manuals function as a reflection of the relationship between the participants in the situation, the sociocultural practice of the institution and its identity..

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställning. Denna studie är en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har använt oss av sekundär data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjälp av RIV metoden har vi med flera olika formler och beräkningar nått vårt resultat som säger att företag fått negativ ekonomisk ställning vid förvärv..

Bakgrund: Gemensamt för de flesta patienter som söker sig till en akutmottagning, är att de känner oro för sin hälsa och att de upplever att de behöver snar bedömning och hjälp. Till akutmottagningen kommer de patienter som har behov av ett akut medicinskt omhändertagande, men betydligt vanligare är de patienter vars tillstånd inte handlar om liv eller död. Arbetet på akutmottagningen karakteriseras av möten som sker snabbt, rutinmässigt och med ett begränsat utrymme att erbjuda individuell omvårdnad. Syfte: Föreliggande litteraturstudie avsåg att sammanställa studier om hur den icke-akuta patienten upplevde vistelsen på den svenska akutmottagningen i samband med bemötande och omhändertagande i triagen under väntetiden fram till första mötet med läkaren. Fokus lades på den icke-akuta patienten relaterat till det aktuella ämnet ? det faktum att arbetsbelastningen är hög, patientflödet stort och väntetiderna långa.

SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser föräldrar till barn i behov av särskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt få en förståelse för hur föräldrarna till barnen önskar bli bemötta. Målet var också att få kunskap om de känslor det för med sig att vara förälder till ett barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet preciseras i följande frågeställningar:? Hur upplever föräldrarna mötet med förskolan?? Vilka känslor upplever föräldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsättning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar föräldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillgång till föräldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvärlden handlar om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå människors vara-i-världen.

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationella adopterade barn ges förutsättning till att utvecklas och anpassa sig till den svenska miljön och samhället samt vilka problem det kan leda till och hur de formas identitetsmässigt. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka den adopterades utveckling samt den psykiska hälsan som formar de till den person som just de blir och för att få svar på mitt syfte utgår jag ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar adopterades barns utveckling? Vilka faktorer formar adopterade barns identitet (jaget)? Vem är jag?Jag valde en kvalitativ metod. En metod som skulle ge mig en bra inblick i informanternas upplevelser kring sin identitetsformning och psykiska hälsan. En fenomenologisk art (analys av företeelser sådana de framträder för den som analyserar) då jag vill få en bild av varje individs egna upplevelser kring deras längtan och mående.

Studiens syfte är att belysa om elever i grundskolans år åtta känner sig delaktiga i sina studier, och vad som påverkar deras delaktighet, samt om undervisningen främjar delaktighet utifrån skolans styrdokument. I denna studie redogör vi för begreppet delaktighet för att på så sätt skriva fram olika tolkningar av begreppet. De frågor som informanterna i vår studie, elever i årskurs 8, framförallt fått fundera över är hur de uppfattar begreppet delaktighet och när de känner sig delaktiga. Utöver dessa frågor så har de även ombetts redogöra för vilken betydelse läraren har för upplevelsen av delaktighet.Vi belyser i vår bakgrund även begreppet delaktighet ur olika perspektiv och vad skolans läroplaner säger om begreppet delaktighet. Studien är en kvalitativ studie, med forskningsfrågor som uppmanar till en kvalitativ ansats.

Uppsatsen huvudsyfte är att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar på en rättsociologisk ansats. Uppsatsen baseras på tre semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jämfördes med gällande lagstiftning. Uppsatsens slutsats är att dessa tre personal var väl införstådda i betydelsen av LSS 6 §. Dessutom visade uppsatsen på att dessa tre personals förhållningsätt till integritet påverkar hur de hur de arbetar med integriteten hos brukarna..

I den här uppsatsen beskrivs en ansats till att med hjälp av statistiska metoder förutse utfallet i förmögenhetsra?ttsliga dispositiva tvistemål. Logistiska- och multilogistiska regressionsmodeller skattades på data för 13299 tvistemål från 5 tingsrätter och användes  till att förutse utfallet för 1522 tvistemål från 3 andra tingsrätter.  Modellerna presterade bättre än slumpen vilket ger stöd för slutsatsen att man kan använda statistiska metoder för att förutse utfallet i denna typ av tvistemål..

Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om och i så fall hur några vuxnas livsvärldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fått någon gång under deras skolgång. Med ut-gångspunkt i vilka erfarenheter de bär med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska åtgärderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstå deltagarnas livsberättelser utifrån ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvärldsansats har valts för att förstå de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvärldar idag. Livsvärldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstå människors vara-i-världen (Berndtsson, 2001). Studien bygger på fyra halvstrukturerade livsvärldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre män och en kvinna, som någon gång fått specialpedagogiskt stöd under sin skolgång. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, där förförs-tåelsen samt en växling mellan delarna och helheten är centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet är av olikartad karaktär, vilka är indelade i fyra teman; Utsatt/Stämplad, Sviken, Kluven och Befrielse.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommitténs definition av psykisk ohälsa skall symtomen pågå under en längre tid, hindra barnet från att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever så många som cirka 400 000 barn med en ensamstående förälder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstående föräldrar påverkas psykiskt av sin uppväxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vård eller övervakning på en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvärldsansats och analyserad med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras från sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier är: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, Rädsla och oro för barnets hälsa, Att lämna över sitt barn i någon annans händer samt Att inte få vara nära sitt barn.Då barnet behövde vård på en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som präglades av rädsla över barnets hälsa.