Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

This qualitative studie discusses how psychologists can integrate clients' secular or religious philosophies into counseling and psychotherapy, as themes that are psychologically meaningful. The studie also discusses how psychologists can understand and respond to the psychological aspects of clients' existential and religious experiences. Eight psychologists were interviewed and their experiences were analysed using a phenomenological method.The results of the interviews suggested that the eight psychologists could handle the psychological aspects of clients' philosophies, by investigating their own personal philosophies and scientific ontologies. It was also discussed how an awareness of the psychologists' professional boundaries and personal experiences of existential and religious phenomenons, could facilitate an integration of clients' existential and religious experiences..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en Fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

Även om närhet är ett fenomen som flitigt studerats i tidigare forskning, har relativt lite fokus legat på dess egentliga innebörd för människor. Med hjälp av ett fenomenologiskt angreppssätt intervjuadess sex personer, med anknytning till det nutida svenska samhället, om vad närhet innebär och hur det upplevs för dem. Resultatet visade att närhet främst är ett emotionellt tillstånd som kännetecknas av ett ömsesidigt genuint intresse mellan de inblandade parterna vad gäller dessas personlighet såväl som välmående. Även om ett behov av närhet tycks finnas universellt hos människor, påverkar sociala och samhälleliga villkor hur detta behov kan ges utlopp och uttryck. Jämförelser görs till Rollo Mays existentialistiska teori om det mänskliga varats grundpelare, samt till Anthony Giddens' sociohistoriska analys av mänskliga relationer.  .

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år .Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk Fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Skapandet av en goboarmatur för hemmiljö med en energieffektiv ljuskälla som LED..

Syfte:Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio psykologer (fem kvinnor och fem män) intervjuats med avseende på hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och då särskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig också ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhållande till kollegor och till de organisationer där psykologerna är verksamma.

The aim of the study has been to see if there are cultural differences in the perception of health and, if so, analyze if this is something needed to be taken in consideration in Swedish healthcare, schools and so forth.The participants were children aged between nine and nineteen. The study was performed at Islamic center's Islamic free school in Rosengård, Malmö. We have used a phenomenological approach that encourages the participants to talk freely and in their own words about a given subject, in our case, health. To analyze the transcribed interviews we have used software, Minerva, an application of Meaning Constitution Analysis (MCA) developed by Roger Sages, lector at The University of Lund.The results show that all the participants, regardless of culture, feel that eating right and exercising are crucial for their health. Additional to this we have found that the participants have a very strong solidarity whit their family and their origin country.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa..