I vår studie har vi fokuserat på ett arbetslag i en förskoleklass. Vårt syfte är att uppmärksamma pedagogernas sätt att beskriva och förstå konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förståelse ses som utgångspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lärande. I vår studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrån. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

This essay aims at understanding the experience of the use of ayahuasca, and similarities and differences between interview protocols and socio-cultural identities. The work is based on field studies conducted in the Peruvian Andes, in the village of Pisac September to November 2009. What has emerged is that the experience does not seem to be dependent on cultural manifestations as much as it is dependent on general human cognition. Theories have been applied on an empirical phenomenological descriptive study. Various brain activities, along with mental mechanisms contribute to a deeper understanding of the findings in the descriptive analysis.It seems that the cultural differences, which I have classed as typological in the phenomenological study, mostly are expressions of meaning for the informants.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är Fenomenologi.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv Fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

I förskolan och skolan strävas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsättningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhället kommit långt i synen på ?en förskola för alla?, så finns det fortfarande idag tendenser på särlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i åtanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsättning?.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är Fenomenologi.

Nio lärare har intervjuats om sina förväntningar inför och upplevelser och erfarenheter av att lärare och elever skall få tillgång till iPads i undervisningen. Ansatsen är livsvärldsFenomenologisk. Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse de nio lärarna som undervisar eleverna förväntar sig att införandet av iPad kommer att ha för det dagliga arbetet i skolan. Dessutom undersöks om och i så fall hur lärarna upplever att deras arbete i klassrummet förändrats efter att eleverna haft tillgång till iPads i undervisningen under några månader.Studiens frågeställningar är; ?Vilka förväntningar har lärarna på införandet av iPad i det vardagliga arbetet i skolan?? och ?Vilken betydelse upplever lärarna att iPad har haft för lärarna och eleverna i undervisningen??Lärarna upplevde att med iPadens hjälp skulle de kunna arbeta på ett sätt som liknar det eleverna är vana att möta utanför skolan.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom Fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en Fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I Fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt Fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre.

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik.

Syftet med arbetet är att undersöka specialpedagogers syn på vilka de viktigaste processerna i handledning är samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi ämnar rikta in oss på specialpedagoger som arbetar i förskola och skola år F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna på individ- arbetslags- och skolnivå. Vi vill även ta reda på vilken syn specialpedagogerna har på sin egen roll som handledare. Med tanke på att handledning verkar förekomma ganska sparsamt är även frågeställningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv på specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om reflektion.

This critical examination of the concept of cultural heritage is based on an overall phenomenological approach, with focus on Alfred Schütz?s further development of Edmund Husserl?s idea of the lifeworld. With strong emphasis on the subjective and intersubjective dimensions, the concept of cultural heritage is contextualized, analysed and criticized from different aspects for the purpose of enriching the discourse of cultural heritage.A literature based methodology is used, including a hermeneutic analysis of theoretical texts in the field of cultural heritage studies and the new Swedish Culture Environmental Law (?Kulturmiljölagen?) and related bills. Qualitative interviews deal with people?s notions about the concepts of culture, cultural heritage and intangible cultural heritage.

SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilken betydelse förväntad och upplevd tjänstekvalitet har för hur tillfredställd kunden blir med sin upplevelse, samt hur dessa faktorer påverkar de minnen som följer. Vi vill även undersöka vad som kan göras för att förstärka tjänstekvaliteten och på så sätt öka chanserna till att upplevelsen stannar kvar i minnet och bidrar till att kunden väljer företaget även vid ett kommande tillfälle. PROBLEM: Vårt antagande är att kundernas förväntningar och kvaliteten på tjänsten de utnyttjar har stor betydelse för de minnen som skapas av en upplevelse. Minnena finns kvar hos kunderna, återberättas och påverkar deras framtida val. Problematiken för ett företag ligger i att lyckas ge kunden en positiv upplevelse som etsar sig fast i minnet.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.