Sökresultat:
22 Uppsatser om Feminitet - Sida 2 av 2
Patient och anhörigas upplevelse av att leva med ALS - en litteraturöversikt.
Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och Feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.
Avledningsmetoder för barn och ungdomar vid procedursmärta inom barnsjukvård och dess effekt vid smärta, oro och ångest
Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och Feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.
Jag är inte vem som helst, jag är jag : Kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling mot bröstcancer
Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och Feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.
Kvinnokroppen i lönearbetet -En jämförande studie av den konstruera(n)de intersektionella kroppen
Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnokroppar konstrueras intersektionellt i lönearbetet, men också hur den subjektiva uppfattningen och erfarenheten av den intersektionella kroppen ter sig. Vi vill undersöka en samverkan mellan kroppens konstruerande och det eventuella reproducerandet av kroppar som ett förkroppsligande av normer innebär. För att möjliggöra en jämförelse mellan kvinnor i skilda klasspositioner har vi i vår undersökning valt att studera dels kvinnor med ?klassiska? arbetaryrken, dels kvinnor med ?klassiska? medelklassyrken. Att vi valt att titta närmare på kroppen just i lönearbetet beror på att det ofta är här olika maktasymmetrier verkar i sin mest koncentrerade form.Frågeställningar:?Hur upplevs den lönearbetande kroppen av kvinnorna själva??Hur förkroppsligas de sociala processerna hos kvinnor beroende på klassposition?Metod och material:Vi har genom litteraturstudier av befintlig litteratur om intersektionalitet, kön, kropp och klass utvecklat den teoretiska diskussionen som ligger till grund för analysen.
FÖRVIRRING, FÖRRUTTNELSE ELLER FÖRNYELSE? - En etnologisk studie av kropp, normalitet och berättande i gestaltningar av klimakteriet
Menopause is a complex, paradoxical totality and every menopausal experience is differentfrom the other. This essay aims to capture some of the experiences surrounding it.The main questions is what it is that the women of the study share about menopause, andhow they talk about it. The material consists of interviews with eight women from the ages 51to 81, all of whom are either in menopause or have come out of it, and narratives collectedpartly on my own website ?Övergången? (?Transition?) and on the Internet via blogs and adiscussion board on menopause.Using Goffmans theories on interaction and roles and theories about gender and age as asocial construction I discovered that it is ambiguous messages that are thrown at the middleaged woman in menopause. Menopause is not always a welcome part of the role as a woman.The menopause is also associated with aging and a woman is expected to experiencemenopause during a certain age and period in the life schedule, often the middle age.
Att göra genus i arenan : En litteraturstudie av gymnasieeleversegenvalda böcker med utgångspunkt igenus och intersektionalitet
Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimovic?: min historia av Zlatan Ibrahimovic? och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning.
Patriark, gentleman eller jämställdhetens förkämpe? : En studie av livsstilsmagasinet Esquire och dess tolkningar av konceptet manlighet under perioden 1947-1975
Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.