Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frågeställningar handlade om vilka områden och sammanhang kvinnor främst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, från år 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

I förskolan har måltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebär idag en koppling mellan omsorg och den lärprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I läroplanen nämns barns delaktighet som ett viktigt begrepp när det gäller utveckling, då det är en förutsättning för barns inflytande, både i förskolan och i samhället. Genom att analysera måltiden med hjälp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptäckas samt hur barns delaktighet främjas och motverkas. Studiens syfte är att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelärare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna påverka sin situation. Utgångspunkten i studien var att makten är relationell, vilket innebär att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebär detta att även om det är de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret så kan barnen få inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att synliggöra hur litteracitetshändelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhåller sig till dessa. Utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrån en etnografisk metodansats. Empirin består av tre dagars videofilmande aktiviteter på en förskola. Den insamlade empirin är sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på vad som händer i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet från studien visar på att barn i många fall skapar och bjuder in till litteracitetshändelser på eget initiativ.

Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.

Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ?inifrånperspektiv? har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten..

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ettfrågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det ärindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbåde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Syfte: Syftet med studien är att identifiera skillnader och likheter i Ramlösa och Lokas CSR-initiativ, samt att placera deras hållbarhetstexter i relation till vårt teoretiska ramverk.Metod: Kritisk diskursanalys av Ramlösa och Lokas texter kring deras CSR-arbete.Slutsatser: Alla delar av Carrolls CSR-pyramid inkluderas i båda verksamheternas texter, men den etiska byggstenen är mest framträdande hos båda. Det framkom att den främsta explicita skillnaden låg inom den filantropiska byggstenen. Loka har valt ett mer lågmält förhållningssätt gällande framställningen av sitt filantropiska arbete till skillnad från Ramlösa som påvisar sitt filantropiska arbete på både hemsida, reklamfilmer samt på dess flaskor. Båda företagens texter vidmakthåller och bidrar till den rådande diskursordningen inom CSR.  .

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ettfrågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det ärindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbåde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna.