Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

Titel: Förändring - En studie av förändringsprocesser på FolksamFörfattare: Martina Sjösten och Camilla ÖsthHandledare: Karl Gratzer och Besrat TesfayeInstitution: Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskolaKurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 30 poängSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva genomförandet av en förändring inom en stor organisation, med fokus på hur förändringen har genomfört, ledarskapsstrategi från den person som leder införandet, samt motstånd från de berörda.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna uppsats. Undersökningen har genomförts på tre nivåer på Folksam, genom intervjuer med en affärsområdeschef, åtta före detta ledningsgruppsmedlemmar, samt med enkäter till medarbetare på lägre nivåer.Slutsatser: De studerade förändringarna har genomförts med initiativ från ledningen, vilket har medfört ett behov av fokus på vissa delar, som till exempel vision, kommunikation och uppföljning. Den ansvarige ledaren för processerna har använt sig av en deltagande stil och har genom detta tagit del av andras åsikter. Vidare har en viss del av motstånd till förändringarna uppkommit, och framför allt visats genom att medarbetare har talat om vad de tycker. Undersökningen har visat på många saker som är positiva, likväl som områden där bolaget skulle kunna jobba vidare eller förbättra ytterligare..

AbstractMellan 1944-1950 gick Frankrike från att förorda ett decentraliserat,stympat och i praktiken svagt Tyskland till att medverka till den centraliserade Västtyska republikens statsbildning.Man tog dessutom, med Schumanplanen, initiativ till ett djupgående samarbete mellanstaterna.Med ländernas historiska fiendeskap som bakgrund var detta en snabb och betydande process. Syftet med den här studien har varit tvådelat: med Jakob Gustavssons modell för utrikespolitisk förändring har vi ämnat beskriva och analysera omställningen samt revidera modellen efter de svagheter vi funnit vid appliceringen. Arbetet har gått genom ett brett material av historiska andrahandskällor och genom några moderna statsvetenskapliga teoretiker inom utrikespolitisk förändring.Vi har funnit att samspelet mellan deninternationella strukturenochett fåtal individer resulterade i två genombrott för en ny fransktysklandspolitik den berörda perioden.Internationellla faktorer, Georges Bidault och Jean Monnet bör tillskrivas den franska kursändringen. Ett av modellens huvudinslag,att en förändring förutsätts ske i nyckelaktörens föreställningsvärld, har vi inte funnit belägg för i vårt fall och föreslår därmed att modellen revideras något.Nyckelord: Utrikespolitisk förändring, Frankrike, Tysklandsfrågan, Fransk -amerikanska - relationer och kalla kriget..

I detta arbete redovisas en fallstudie från Nynäshamns kommun. En process för Sveriges första litteraturhus med anknytning till orten, genom författare som har levt och verkat i kommunen. Kommunen arbetar för att närma sig Stockholms läns bostads- och arbetsmarknadsregion genom förbättrad infrastruktur. I sin målsättning att attrahera intressegrupper har olika områden identifierats som viktiga. Ett av dessa områden är kultur. Processen startade med ett initiativ från en invånare och utvecklades till ett samarbete mellan en ideell förening och kommunen, men projektet mötte motstånd.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

I denna uppsats studeras fransk hållning till europeiskt respektive transatlantiskt säkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrån ett institutionalistiskt perspektiv där en eventuell växelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jämförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssäkerhetssamarbete. I studien söks också karaktäristiken på fransk säkerhetspolitiks förhållande tilleuropeiskt säkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs säkerhetssamarbete och attden ömsesidiga påverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgångsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar också ha närmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 då närmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenän tidigare.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhåller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att då pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och får genom dokumentationen hjälp att gå vidare i tänkandet och lärandet.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt. För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande. Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

En ökad miljömedvetenhet har bidragit till en ökad efterfrågan på företag som tar miljöansvar. Studier visar att företag som gör detta kan dra nytta av miljöarbete i sin kommunikation mot marknaden. Samtidigt visar allt mer forskning olika fördelar som företag kan skapa internt genom miljöarbe. Denna studie syftar till att undersöka hur motivation kan skapas hos anställda i en livsmedelsbutik med tydlig CSR-inriktning för att identifiera vilken roll CSR-inriktningen spelar i skapandet av motivation. Studien har en induktiv ansats och utförs i fallstudieformat där ICA Torgkassen i Uppsala står som fallföretag. Detta eftersom företaget har en historik av framgångsrika CSR-initiativ.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Den pågående sockerdebatten väckte vårt intresse för ungdomars läskkonsumtion. Vårt huvudsyfte med arbetet var att se hur läskkonsumtionen ser ut hos skolungdomarna genom att ta reda på var, när och hur mycket de dricker. Tror de att deras hälsa påverkas av att dricka läsk? Vi ville även belysa sockerintaget i läsken i relation till det totala sockerintaget utifrån referensvärdena för energiintag för pojkar respektive flickor.Metoden vi använde oss av var en enkätundersökning. Undersökningen gjordes på två olika skolor i Göteborg i klass 9.

Bakgrund och problemdiskussion: Den globala miljön mår inte bra. En följd har näringslivet idag ett allt större fokus på miljöfrågor. Transportbranschen är en av de branscher med absolut störst miljöpåverkan och flera initiativ görs för att minska densamma med hållbarhetsstrategier och miljömål som resultat. Men hur implementeras dessa frågor i en verksamhet vars grundverksamhet är miljömässigt ohållbar? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur hållbarhetstrategier och miljömål implementeras i organisationer inom transportbranschen.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.