Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

År 2005 enades FN?s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN?s säkerhetsråd igenom resolution 1973.

The overarching aim of this essay is to analyze, from a feminist point of view, the moral responsibility for the structural oppression of women. In this discussion I focus on the issue of moral responsibility for sexual violence against women, such as rapes. I claim that a feminist theory of moral responsibility has to be based on a collectivist approach. I argue that men should be considered as collective moral responsible for the structural oppression of women. However, it is important that we analyze the interaction between actor and structure.

FN har sedan starten varit en tongivande gestalt för demokratisering och människorätt. Trots detta passerade 30 år innan organisationen manifesterade sitt motstånd mot den frekventa diskrimineringen av kvinnor. Därefter har jämställdhetsarbetet undergått flera genomgripande paradigmskiften. FNs fjärde globala kvinnokonferens utgjorde startskottet för ännu ett nytt progressivt tänkande kring jämställdhet och respekt för kvinnors mänskliga rättigheter.Denna uppsats behandlar FNs jämställdhetssyn med särskilt fokus på ambitionen att utforma globalt fungerande principer. Genom kritisk analys granskas FNs uppfattning om jämställdhetsproblematiken ur ett feministiskt perspektiv.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivträna arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i två steg.  Inledningsvis gjordes en enkätundersökning för att kartlägga förekomsten av träning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun. Det visade sig att arbetsminnet tränas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallärare är de som tar initiativ till träning. De program som förekommer är Minneslek och RoboMemo.

Using a feministic perspective and a critical approach, my purpose is to discuss bibliographic classification, a central aspect of Library and Information Science. More specifically, my aim is to demonstrate the norms and the dominating thoughts regarding the organization and representation of knowledge, subjects, and social categories in classification systems. I review previous research involving critical approaches to classification. These show that classification systems are a reflection of the context in which they are created, with the result that universal assumptions can be questioned. Some studies also present problems inherent in hierarchical structures.

This thesis concerns the feminist consciousness-raising novel of the 1970s. The aim of the thesis is to examine narrative strategies which, according to the consciousness-raising practice, are adapted to enlighten the political aspects of the personal. The focus is both on strategies that address the protagonist and on those that address the reader. I also examine in which way the use of these strategies is dependent upon ideas of class and gender.I find that the narrative situation, in this case the relationship between the protagonist and the narrator, is central to the use of the consciousness-raising narrative strategies. In Anna-Lisa Bäckmans Fia i folkhemmet och Fia med manifestet, the protagonist Fia is positioned as an oppressed working-class woman, which results in a narrative situation that gives the protagonist a limited space of action and that gives the narrator the power to interpret the experiences of the protagonist.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i bollspel förändras beroende på hur undervisningen genomförs. Studiens frågeställningar var följande: Hur är fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar när de har bollen i spelet? Förändras beteendet från det första till det sista tillfället? Är det någon skillnad i utveckling över tid, med avseende på elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna?MetodTre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfällen under tio veckor och jämförts i en interventionsstudie. Det första och sista tillfället har bestått av endast spel, där 147 elever granskats i sitt agerande.

Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. Användvärdhet är likt användbarhet men tar även hänsyn till användarens behov. Vår undersökning syftade till att se huruvida småföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om användarna såg dem som användvärda. Undersökningen utfördes som fallstudie av två elektroniska tjänster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och användvärdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var användvärda.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ?casemetoden? som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras.

Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomål ifrån Braathens Sverige AB, enligt vilket SAS (Scandinavian Airline System) anklagades för att på olika samverkans förfarande missbrukat sin dominerande ställning på den svenska inrikesflygmarknaden. Några veckor efter klagomålet från Braathens beslutade Konkurrensverket att avsluta klagomålsärendet och istället på eget initiativ pröva SAS förfarande. Den 12:e november 1999 beslutade Konkurrensverket att SAS inte fick tillämpa sitt Eurobonussystem på inrikeslinjerna där det fanns andra konkurrenter. I praktiken rörde det sig om linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm Sundsvall..

Musik är någonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller åtminstone har någon relation till.  Musik blir också en allt större del av barnens vardag då de matas med musik från många olika håll via media mm. Att musik är viktigt betonas i styrdokument från förskolan där det bl.a. står att förskolan skall sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att använda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sång och musik.

Efter vår första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta på uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vår studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssätt har med avseende på elevers uppfattning om delaktighet och lärande. Efter varje grupparbetssätt så genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning är att de lärt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssättet. Där kände eleverna att de också varit mest delaktiga..