AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal Feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Denna uppsats är en studie av organisatoriska alternativ till byråkratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet är att undersöka organisationsstrukturer och vilken effekt de får på organisationens politiska handlingar och dess interna jämlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Öppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts där diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjälp av teorier som på olika sätt resonerar kring vårt problemområde.

AbstractVåldtäkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det är först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som våldtäkt i krig har fått allmän uppmärksamhet. Den här uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern Feministisk teori hjälpa till att förstå varför kvinnor våldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring ämnet utifrån ovan nämnda teorier. Genom att titta på de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bättre förståelse fåtts för användningen av dessa konstruktioner i krig och därmed även en förklaringsmodell till varför man våldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att våldtäkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina användes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och även mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och Feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och Feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad Feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk Feministisk wicca har.

Min utgång i denna uppsats är att undersöka hur politiker i kommunfullmäktige i Uppsala som röstat för en lågprisflygplats på Ärna i maj 2009, vilket går emot kommunens klimatmål och kommunens eget styrdokument, rättfärdigar sitt agerande. För att komma så nära deras egna röster som möjligt har jag både använt mig av deras egna insändare i den dominerande lokala nyhetstidningen, Uppsala Nya Tidning (UNT)och transkriberat radiointervjuer med dem, som gjorts av Sveriges Radio Uppland, under det aktuella året 2009. Mitt syfte i uppsatsen är att blottlägga hur politikerna konstruerar sina kritiker, som i sin tur leder till skapandet av en specifik position för politikerna själv. Med hjälp av Simone de Beauvoirs teorier om det manliga och universella subjektet och med en diskursanalytisk metod kunde jag kartlägga hur vissa återkommande teman användes för att situera kritiker av politikernas beslut som ?de andra?.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är Feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

AbstractINSTITUTION:                                        Institutionen för kulturvetenskap LinnéuniversitetetADRESS:                                                  351 95 VäxjöTELEFON:                                                0470-70 80 00HANDLEDARE:                                       Hans T SternuddTITEL:                                                      Den inramade kvinnan och den gränslösa ?kvinnan? ? olika läsningar av en konstbild.ENGELSK TITEL:                                    The framed woman and the limitless ?woman? ? different readings of a pictureFÖRFATTARE:                                        Ewa BladhADRESS:                                                  Parkgatan 16                                                                 360 42 BraåsTYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                      Ht 2009 Uppsatsen syfte är att se hur olika läsningar av en konstbild påverkar bilden av den representerade kvinnan. I uppsatsen tolkas bilden utifrån tre olika läsningar, för att se hur bilden av den representerade kvinnan ändras och vad det kan ha för betydelse. De olika läsningarna har sin utgångspunkt i olika genusteorier, därefter jämförs analyserna med varandra, samt diskuteras utifrån syftet och frågeställningarna. Här relateras teori och material till varandra. Uppsatsen argumenterar för att ett queerperspektiv öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter, genom att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningar och gränsdragningar. Performativitet är en bättre utgångspunkt för analysen av bilder där kvinnor är representerade, eftersom den kan möjliggöra en identifikation över genus- och sexualitetsgränser. Keyword: Feministisk konstteori, genus, performativitet, queerteori, representation,.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och Feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.

Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort där det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frågeställningar. Huvudfrågan har därmed varit att ta reda på om svensk chick-lit är intressant, men också om den har några litterära kvaliteter och om den är en Feministisk backlash. I uppsatsen arbetas även en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten är att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer.

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900?1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån Feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar.Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye.En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag.

I denna uppsats gör jag en Feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del Feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har Feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två Feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av Feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som Feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter.