The aim of this thesis is to examine how five works of fiction about anorexia and bulimia have been received in Swedish daily press reviews. The investigation is based on 60 reviews, which are analysed with a qualitative method consisting of close-reading and where a feministic perspective is used. The main question concerns how and to which extent the basis of valuation in the reviews is effected by the fact that the books describe a primary female world of experiences. The investigation shows, among other things, that many reviewers consider the books about eating disorders to be too many. They categorize the books about anorexia and bulimia as a genre of its own and place the books into the literary system principally by referring to other books about anorexia and bulimia.

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården.

AbstractDet finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhället. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad; positioner, yrken och sektorer är könsmärkta, och beroende på märkning erhåller de olika hög status. Denna märkning är föränderlig och när segregeringsmönster förändras, förändras positioners könsmärkning.Skolledaryrket har genomgått en lång och trög förändringsprocess av könsmärkning och är nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sänkta status.Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belägger vi att en feminisering av skolledaryrket ägt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isärhållandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och feminisering..

Defining the concept of information has long been the subject of debate within Information Science (IS) and new challenges are constantly presented by new scientific discoveries and new theoretical positions. It is, nevertheless, of key importance for any academic discipline to find definitions on which there is a consensus. The paper therefore aims to clarify the relevance of one of these new theoretical approaches for IS, namely poststructuralism. It does so by describing the theories found in the writings of poststructuralists Mark C. Taylor, Jacques Derrida and Michel Foucault, and discussing their relevance for the three definitions of information suggested by Michael Buckland (Information-as-knowledge, Information-as thing and Information-as-process), thereby answering the following questions: What relevance does Mark C.

Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ?Jämställda Kommuner?. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus.

Detta är en undersökning med syftet att ta reda på hur kvinnliga hårdrocksmusikers situation i hårdrocksbranschen ser ut. Hur framställs kvinnliga hårdrocksmusiker i hårdrockstidningar och hur upplever kvinnliga hårdrocksmusiker mediabevakningen av sig själva och andra kvinnliga musiker i musikbranschen?Jag har samlat information till min undersökning genom studier av hårdrockstidningar på internet, litteraturstudier och intervjuer. Detta har jag sedan kopplat ihop med en feministisk teori från 1970-talet som handlar om hur samhället styrs av manliga värderingar och principer. Både min undersökning och den tidigare forskning jag redovisat kommer fram till att kvinnliga hårdrocksmusiker uppmärksammas väldigt lite i musiktidningar, och när de väl framställs så är det ofta stort fokus på deras könstillhörighet och utseende istället för musiken.

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Genom en textanalys av författaren Maja Lundgrens bok Myggor och Tigrar undersöker uppsatsen skönlitterära texters möjlighet att förändra kvinnors positioner och potentialer. I den teoretiska bakgrunden redogörs för såväl historisk som nutida självbiografiforskning med fokus på diskussioner kring sanningsanspråk, textens konstituerande karaktär och specifikt feministisk forskning på området. Med betoning på hur förtryck kan beskrivas på alternativa och komplexa sätt för att i förlängningen skapa nya förståelser för kvinnliga subjektspositioner, undersöks Lundgrens försök att skildra subtila maktutövanden..

This master?s thesis focus on Dewey Decimal Classification during the period 1932 to 2011, where the classification of the psychological knowledge domain is analyzed and discussed. In the light of the recent swedish switch from the swedish classification system SAB to DDC, this research area deserves prominence. The aim of this study is to investigate how DDC represents the historical development of the psychology subject with its underlying epistemology, to identify and analyze values and prejudice, and to analyze problems with DDC?s classification of psychology in relation to three other classification systems.

Med spjärn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framställningarna av kvinnor och män, genus och jämställdhet i gymnasieskolans läroböcker med syftet att undersöka hur läroböckerna framställer kvinnan avseende hur läroboken upprätthåller eller motverkar särskiljandets logik mellan män och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning består av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och män i läroböckerna. Denna utgör sedermera en språngbräda åt en kvalitativ genuskritisk närläsningsstudie av läroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt är publicerade inom ramen för den nya läroplanen, Gymnasieskola 11, under år 2011 och 2012 och är ämnade att användas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att män är överrepresenterade gällande såväl historiska aktörer som anonyma människor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

I ett försök att låta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det går att förstå fenomensom kroppslighet, begär och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att låta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stå i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera ätstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlägga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer våldsamt i vissapsyken än andra. Uppsatsen försöker visa på hur den ätstördakroppen hos bögen som subjekt framträder som något förfrämligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begäret.

I en närläsning av Gustave Flauberts Madame Bovary fokuserar denna studie på huvudkaraktären, Emma Bovary, och hennes brytningar från de förväntningar som finns på henne som kvinna, hustru och moder. Förväntningar som bestämmer hur hon bör vara och agera. Emma jämförs dessutom med romanens andra kvinnor då även de analyseras. Studien utförs med stöd i feministiska teorier men även ett socialhistoriskt perspektiv används. Det resultat som går att finna består av Emmas ovilja till anpassning i sina kvinnliga roller.

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden.