Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom.

Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ?hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?? Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor.

I arbetet förs en diskussion om hur familjerådgivningen i Sverige, den enda samhälleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet då äktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritära och patriarkala värderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrådgivning när vägledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas på känslor samt föräldraskap på tillit, till skillnad från tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerådgivningen idag, 100 år senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv när det gäller att hjälpa par till en tillfredsställande parrelation och intimitet diskuteras liksom jämställdhet kopplad till möjligheter till långvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerådgivare intervjuas om sitt arbete.

Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. År 2004 anmäldes det, enligt BRÅ, 16 975 fall av misshandel mot kvinnor där gärningsmannen är bekant med offret. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på varför vissa kvinnor stannar kvar i ett förhållande där hon varje dag riskerar sitt eget liv genom att bli misshandlad av den person som ska älska henne mest i hela världen. Jag tror att nästan alla kvinnor som stannar kvar i en relation där hon blir misshandlad genomgår en normaliseringsprocess. Vissa författare anser, utifrån en feministisk teori, att män slår för att kontrollera en kvinna och att detta är möjligt för att samhället inte är jämställt och att misshandeln då accepteras.

In this essay I analyze the concepts security and security policy from a critical, feministic point of view. The traditional way of thinking security is state-centred and narrow with its military oriented threatening pictures and solutions.I advocate that the two concepts need a more feministic and holistic approach to be able to cope with the threats of our time and include the security for women explicitly.To suggest how this can be done I introduce a model; security-sphere, which should be seen as a way to constructively connect my objections to the existing research with a new approach to security problems. The security-sphere is based on two analytical parts; the private security sub-sphere and the public security sub-sphere, in order to make new images of security problems visible.It is a fact that most of the threats against women specifically, take place in the private sphere where no traditional analytical tools reach in - these threats have not been seen as 'real' security problems. My aim is therefore to integrate these issues into the agenda of security policy..

The purpose with this thesis is to examine how four novels with a trait of confession written between 1996 and 2001 have been received in the Swedish daily press. This is done from a feministic perspective. The study is based on 36 reviews and the method which is used consists of a close-reading of the reviews, where the following questions are asked to the texts: Are there examples of reception in sexual analogies?; Are the novels ascribed a status of universality or are they considered to be something private?; How does the reviewers comment the exposure of the authors themselves and persons close to them?; What does the positive versus negative criticism concentrate on?; How does the reviewers comment the sexual element in the novels? The theoretical framework focuses on how womens literature has been treated in literary criticism and the treatment of the confession novels in the 1970s. The analysis of the reviews has, among many other things, showed that the novels mostly are regarded as something private; that the reviewers for different reasons question the publishing of the novels and that there are things concerning women and sexuality that is not accepted to write about.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poängFörfattare: Michael RübsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter från offentliga personer. Uppsatsens mål är att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstå diskursens återverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen är baserad på teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer från verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen är byggd på litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen används teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen män med rörelsehinder upplever sig ha i förhållande till samhälleliga förväntningar på dem som män och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och läsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstå männens berättelser och ställningstagande utifrån sin kontext. Männen upplever alla negativa föreställningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och måste utveckla strategier för att göra motstånd mot dessa. Genom att exempelvis hävda sig verbalt istället för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstånd ibland drar fördel av att vara män. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan männen även välja att ha överseende med folks fördomar.

I slutet av 90-talet sköljde en våg med asiatisk skräckfilm in över västvärlden. Filmerna handlade om kvinnor som dött en våldsam eller orättvis död och nu var tillbaka för att hämnas.Takashi Miike är en av de mest kända japanska regissörerna som har bidragit till den japanska skräckfilmsgenren som fick så stor spridning i väst.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka kvinnoroller som finns representerade i fyra utav Miikes skräckfilmer och hur de framställs.Uppsatsen utgår från klassisk feministisk filmteori och undersöker om Barbara Creeds ?the monstrous feminine? och Carol Clovers ?the final girl? finns representerade i Miikes filmer.Bland uppsatsens slutsatser går det att finna att ?the final girl? delvis finns representerad i Miikes filmer, dock inte i samma utsträckning som i amerikansk skräckfilm, samt att man kan stöta på en viss problematik när man applicerar Creeds och Clovers teorier på filmer som inte följer ett västerländskt berättande.  .

Med den här uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan använda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrån ett ?denormaliseringsperspektiv?. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förändra de betydelser som barn och pedagoger lägger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvärt sätt att vara och leva, och visa att de inte är så entydiga, stabila och ?naturgivna? som vi ibland upplever dem.

The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier.

Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats.