SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

 Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsidealSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig själva, sin idrott och sitt eget idrottande. Utifrån en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjälp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades därefter utifrån frågeställningen: vad menar deltagarna utmärker utövandet av roller derby i förhållande till det som de benämner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades därefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhållande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som är förhärskande där. Studiens konklusion blir således en fråga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrågasättande av vad kvinnor får lära sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Syftet med min uppsats är att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frågeställningar berör de teman jag funnit vara utmärkande i argumentationen: synen på kön, framförallt kvinnan; synen på sexualitet; vad man egentligen menar med rätten till liv, vems rätt man menar; maktförhållandet mellan individ och samhälle samt den mellan religion och vetenskap, vad vår lagstiftning ska grundas på enligt dessa. Materialet består av citat från beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har använt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod där fokus ligger på hur vi konstruerar vår verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

Frågan om skatteavdrag för hushållsnära tjänster har under två decennier debatterats i Sverige. År 2007 genomförde den nytillträdda borgerliga regeringen en sådan reform, delvis med argumentationen att det skulle leda till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Med hjälp av ideologikritisk metod undersöker uppsatsen vilka underliggande föreställningar om jämställdhet och vilka föreställningar om tänkta köpare och säljare av hushållstjänster som uttrycktes i denna argumentation, samt hur den statliga jämställdhetsmyndigheten JämO förhöll sig till förslaget. Med utgångspunkt i materialistisk feminism och ett intersektionellt perspektiv diskuteras vilka brister och inneboende motsättningar den svenska, hegemoniska jämställdhetsideologin innehar, när den ska appliceras på en verklighet där maktstrukturer baserade på klass, kön och etnicitet samspelar. Detta exemplifieras i uppsatsen genom reformen med skatteavdrag för hushållstjänster..

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter.Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet..

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ?Third World?. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ?Third World? thorough these photographs in return..

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? här definierat som ?frånvaro av lust till sexuell praktik?. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas.

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras..

Gävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder?Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar.

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.