I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

The purpose of this essay is to examine how theory and practice intertwines through theactivism of the feminist punk performance collective Pussy Riot. I have also focussed on the political tools with which the activism is performed. Within the academic context of gender studies, I believe there is a need for research that aims to reduce the gap between scholarly and activist feminism. The theoretical framework for the analysis in this essay consists of material feminist theory and postmodern theory. The empirical material is a diversified assemblage of images, court excerpts, newspaper columns, interviews, lyrics and videos.

It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school..

This paper analyses what effect an application of a specific poststructural feminist theory has on the Swedish classification system SAB. The purpose is to study if it is possible to open up the current representation of gender towards a more multiple one. The study is both theoretical and empirical. The theoretical part include a short presentation of both classification theory and feminist theory. The study also presents the critic that poststructual feminists submit.

Denna uppsats är en studie av organisatoriska alternativ till byråkratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet är att undersöka organisationsstrukturer och vilken effekt de får på organisationens politiska handlingar och dess interna jämlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Öppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts där diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjälp av teorier som på olika sätt resonerar kring vårt problemområde.

AbstractVåldtäkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det är först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som våldtäkt i krig har fått allmän uppmärksamhet. Den här uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjälpa till att förstå varför kvinnor våldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring ämnet utifrån ovan nämnda teorier. Genom att titta på de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bättre förståelse fåtts för användningen av dessa konstruktioner i krig och därmed även en förklaringsmodell till varför man våldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att våldtäkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina användes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och även mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.

AbstractINSTITUTION:                                        Institutionen för kulturvetenskap LinnéuniversitetetADRESS:                                                  351 95 VäxjöTELEFON:                                                0470-70 80 00HANDLEDARE:                                       Hans T SternuddTITEL:                                                      Den inramade kvinnan och den gränslösa ?kvinnan? ? olika läsningar av en konstbild.ENGELSK TITEL:                                    The framed woman and the limitless ?woman? ? different readings of a pictureFÖRFATTARE:                                        Ewa BladhADRESS:                                                  Parkgatan 16                                                                 360 42 BraåsTYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                      Ht 2009 Uppsatsen syfte är att se hur olika läsningar av en konstbild påverkar bilden av den representerade kvinnan. I uppsatsen tolkas bilden utifrån tre olika läsningar, för att se hur bilden av den representerade kvinnan ändras och vad det kan ha för betydelse. De olika läsningarna har sin utgångspunkt i olika genusteorier, därefter jämförs analyserna med varandra, samt diskuteras utifrån syftet och frågeställningarna. Här relateras teori och material till varandra. Uppsatsen argumenterar för att ett queerperspektiv öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter, genom att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningar och gränsdragningar. Performativitet är en bättre utgångspunkt för analysen av bilder där kvinnor är representerade, eftersom den kan möjliggöra en identifikation över genus- och sexualitetsgränser. Keyword: feministisk konstteori, genus, performativitet, queerteori, representation,.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrån en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrån dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn på barn, där barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar också att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framställningar uppfattar jag stå i spänningsförhållande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstås som begränsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.