Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Argentina var först i världen med att införa lagstadgad kvotering av kvinnor till parlamentet. Målet med kvoteringen var att öka jämställdheten, detta genom att ge kvinnorna mer inflytande. Det har dock visat sig att kvinnornas inflytande över politiken inte ökat i samma takt som deras antal och vi försöker i vår uppsats förklara detta. Vi gör det med hjälp av teori om vikten av kvinnors organisering i politiska sammanhang, och det motstånd denna organisering ofta möter. Uppsatsen är en fallstudie baserad på feministisk teori, forskning om kvinnor i politiken samt material om främst Argentina och Latinamerika.

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

The purpose of this essay is to examine how theory and practice intertwines through theactivism of the feminist punk performance collective Pussy Riot. I have also focussed on the political tools with which the activism is performed. Within the academic context of gender studies, I believe there is a need for research that aims to reduce the gap between scholarly and activist feminism. The theoretical framework for the analysis in this essay consists of material feminist theory and postmodern theory. The empirical material is a diversified assemblage of images, court excerpts, newspaper columns, interviews, lyrics and videos.

Fotbollsdomare utsätts för en mängd olika stressorer. De använder sig av olika copingstrategier för att klara av dessa. Domare får utstå både knuffar, sparkar, slag och dödshot. Motivationen till att trots allt fortsätta döma har visat sig ligga i kärleken till sporten. Det saknas dock kvalitativ forskning inom området.

This paper analyses what effect an application of a specific poststructural feminist theory has on the Swedish classification system SAB. The purpose is to study if it is possible to open up the current representation of gender towards a more multiple one. The study is both theoretical and empirical. The theoretical part include a short presentation of both classification theory and feminist theory. The study also presents the critic that poststructual feminists submit.

Uppsatsen tar upp Arne Naess djupekologi. Den undersöker djupekologins struktur och vilka krav som ställs på en teori för att den skall vara en djupekologi. Uppsatsen tar även upp skillnader mellan djupekologi och grundekologi på en praktisk nivå. Uppsatsen behandlar Warwick Fox kritik rörande djupet i djupekologin och Arne Naess svar på den kritiken. Författaren till uppsatsen finner att Fox kritik inte är helt träffande och att Naess svar på kritiken är för svag..

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Denna uppsats är en studie av organisatoriska alternativ till byråkratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet är att undersöka organisationsstrukturer och vilken effekt de får på organisationens politiska handlingar och dess interna jämlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Öppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts där diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjälp av teorier som på olika sätt resonerar kring vårt problemområde.

AbstractVåldtäkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det är först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som våldtäkt i krig har fått allmän uppmärksamhet. Den här uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjälpa till att förstå varför kvinnor våldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring ämnet utifrån ovan nämnda teorier. Genom att titta på de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bättre förståelse fåtts för användningen av dessa konstruktioner i krig och därmed även en förklaringsmodell till varför man våldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att våldtäkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina användes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och även mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Social medias användningsområde har under de senaste åren ökat. Från att till enbörjan användas av privatpersoner till att nu även vara en del av flertalet företag.Tekniken kan skapa nya tillfällen att synas, skapa kundrelationer samt kommunikationsmöjligheter. Det finns olika syften med att använda social mediamen värdet kommer inte från plattformen i sig utan från hur den används. För attett företag ska använda social media kan det finnas anledning att acceptera och varamedvetna om att kritik riktat till företaget offentliggörs. Forskning pekar på attföretag förväntas bemöta åsikter, uppfattningar och upplevelser från konsumenter.Dock saknas tydlig vetskap om hur eller på vilket sätt.

This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time. The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study. Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en problematiserande läsning av Edward Saids kritik av främst den västeuropeiska kulturens negativa representationer av framförallt den arabisk-islamska världen. Genom att ta fasta på teorins anti-essentialistiska grundpoäng ifrågasätts dess icke uttalade men effektiva tendens att återproducera en missvisande dikotomi. Endast ett sådant ifrågasättande kan på allvar öppna möjligheten att se bortom föreställningen om araberna som passiva och viljelösa offer. En analys av muslimska författares kritik av islambilden i europeiska skolböcker, jämförd med hur islam framställs i svenska historieläroböcker, visar att de senare är långt mer anti-orientalistiska än muslimernas egna islambild. Muslimerna och islam behandlas som historiska fenomen, styrda av samma sociala och ekonomiska faktorer som de som format de västeuropeiska samhällena.

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.