AbstractVåldtäkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det är först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som våldtäkt i krig har fått allmän uppmärksamhet. Den här uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjälpa till att förstå varför kvinnor våldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring ämnet utifrån ovan nämnda teorier. Genom att titta på de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bättre förståelse fåtts för användningen av dessa konstruktioner i krig och därmed även en förklaringsmodell till varför man våldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att våldtäkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina användes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och även mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.

Min utgång i denna uppsats är att undersöka hur politiker i kommunfullmäktige i Uppsala som röstat för en lågprisflygplats på Ärna i maj 2009, vilket går emot kommunens klimatmål och kommunens eget styrdokument, rättfärdigar sitt agerande. För att komma så nära deras egna röster som möjligt har jag både använt mig av deras egna insändare i den dominerande lokala nyhetstidningen, Uppsala Nya Tidning (UNT)och transkriberat radiointervjuer med dem, som gjorts av Sveriges Radio Uppland, under det aktuella året 2009. Mitt syfte i uppsatsen är att blottlägga hur politikerna konstruerar sina kritiker, som i sin tur leder till skapandet av en specifik position för politikerna själv. Med hjälp av Simone de Beauvoirs teorier om det manliga och universella subjektet och med en diskursanalytisk metod kunde jag kartlägga hur vissa återkommande teman användes för att situera kritiker av politikernas beslut som ?de andra?.

Syftet med denna studie är att belysa rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

The aim of this study is to try to explain the process using both an actor driven perspective as well as a structural perspective examining the reasons why the County Council of Värmland wants to merge with Region Västra Götaland. The answers to the following research questions are sought to shed light on the problem: What constrained the discretion of  the political actors in the choice of region to merge with? Which role did  different political actors play? Does the study provide Game Theory, from Rational Choice theory,  and Path Dependency, from Historic Institutionalism, a new perspective and strength especially  when bringing them together? The study is limited to two policy areas, health care and regional development policy. The structural background is drawn upon the Annual Report 2008 of the County Council Värmland, the Regional Development Program and Regional Transport Infrastructure Plan 2010-2021 by Region Värmland. The chronological order of decisions and events is drawn upon protocols from various regional political organs all linked to the municipal of Värmland and the correspondence between the officials of Värmland?s municipal and the Legal, Financial and Administrative Services Agency of the State.

On three occasions, in 1973, 1993 and 2005, Swedish parliament and government has resolved to integrate the, previously independent, foreign offices beloning to the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) with the Swedish embassies. The implemenation of the integrationreform has however been a lengthy process. This thesis adresses two main issues: how has the integrationreform been able to remain a viable recipe for organizational change over time and why has the integrationprocess taken so long? Lastly I assess the possibility for effective implementation following the decision 2005.Based on New Institutionalism I conducted an historical analysis of the integrationprocess to explore the conditions for reform. My results indicate that the integrationreform primarly suited the interests of the Ministry for Foreign Affairs, making the Foreign Serivce more effective and clarifying the Ministry's responsibilty for Swedish development cooperation policy.

AbstractINSTITUTION:                                        Institutionen för kulturvetenskap LinnéuniversitetetADRESS:                                                  351 95 VäxjöTELEFON:                                                0470-70 80 00HANDLEDARE:                                       Hans T SternuddTITEL:                                                      Den inramade kvinnan och den gränslösa ?kvinnan? ? olika läsningar av en konstbild.ENGELSK TITEL:                                    The framed woman and the limitless ?woman? ? different readings of a pictureFÖRFATTARE:                                        Ewa BladhADRESS:                                                  Parkgatan 16                                                                 360 42 BraåsTYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                      Ht 2009 Uppsatsen syfte är att se hur olika läsningar av en konstbild påverkar bilden av den representerade kvinnan. I uppsatsen tolkas bilden utifrån tre olika läsningar, för att se hur bilden av den representerade kvinnan ändras och vad det kan ha för betydelse. De olika läsningarna har sin utgångspunkt i olika genusteorier, därefter jämförs analyserna med varandra, samt diskuteras utifrån syftet och frågeställningarna. Här relateras teori och material till varandra. Uppsatsen argumenterar för att ett queerperspektiv öppnar upp för fler tolkningsmöjligheter, genom att det uppmanar oss att tänka bortom uppdelningar och gränsdragningar. Performativitet är en bättre utgångspunkt för analysen av bilder där kvinnor är representerade, eftersom den kan möjliggöra en identifikation över genus- och sexualitetsgränser. Keyword: feministisk konstteori, genus, performativitet, queerteori, representation,.

The focus of this thesis is a specific part of Swedish library policy called library plans. A library plan is a political document created with the purpose of constituting a platform for co-operation between different library systems within a municipality, e.g. through determining and analysing the needs for library activities within municipalities in Sweden.This thesis´ aim is to investigate whether library plans are, or can be used as, a tool for change and thereby increase legitimacy for public libraries in Sweden.We have examined aspects of library plans using theories from change management to determine whether these plans include tools focusing on conditions in organisations that could result in an improved and stronger position in the society for public library. Through the use of theories from new institutionalism we opted for an understanding of the interaction between the libraries and the context in which they are part of.Upon examining 23 library plans, we discovered similarities as well as diversities among them. From our study we have drawn the conclusion that it is important to analyse the specific needs of each different municipality and to consider these individual conditions and needs when developing and composing the library plan.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.

Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort där det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frågeställningar. Huvudfrågan har därmed varit att ta reda på om svensk chick-lit är intressant, men också om den har några litterära kvaliteter och om den är en feministisk backlash. I uppsatsen arbetas även en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten är att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer.

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900?1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar.Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye.En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag.

Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga.Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats.