Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort där det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frågeställningar. Huvudfrågan har därmed varit att ta reda på om svensk chick-lit är intressant, men också om den har några litterära kvaliteter och om den är en Feministisk backlash. I uppsatsen arbetas även en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten är att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer.

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet..

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

To design new and high tech products the engineers rely more and more on computer based simulations to investigate the properties and behavior for a component or system.To verify these computer based simulations the dynamic properties for the components of the drivetrain needs to be verified. Therefore measurements of the stiffness and vibrations for the rear axle has been performed. This report show how the measurements has been implemented and evaluated, along with some interesting results for the rear axles properties.The static stiffness for the drive shaft along with the axle-gear has been determined. It is found that the stiffness for the whole rear axle is near the stiffness for the drive shaft, which means that the drive shaft becomes the dominant component of the system and affects the rear axle stiffness the most. The measured stiffness of the driveshaft is close to its theoretical stiffness.The stiffness for solely the hypoid-gear have been calculated using the stiffness for the rear axle and driveshaft, and thus has a range for the stiffness of the hypoid gear been determined.The backlash for the whole rear axle and for some individual components has been determined, where the backlash between pinion and crown-wheel has negligible impact on the total backlash.Measurements of the crown-wheel and pinion movements have been conducted, where the direction of movement is consistent with the theoretical direction of the forces.The vibration measurements show that the vibrations are more severe at certain rotational speeds.

Sammanfattning:Efter den omtalade dokumentären "Könskriget" rördes det om i jourrörelsen. Bidrag hotades och jourernas legitimitet ifrågasatten. Utifrån den feministiska backlash som tycks ha sköljt in över det svenska samhällets feministiska organisationer var mitt syfte att undersöka hur de aktiva inom föreningarna SKR och ROKS uppfattar det samhälleliga motståndet samt att utreda hur de ser på separatism, manligt samarbete och maligt ansvar. Som empiririskt underlag ligger kvalitativa intervjuer och ett frågeformulär och som teoretiskt bas har jag lagt Maud Eduards och Robert Connell. Uppsatsen har även som syfte att bredda förståelsen för jourrörelsens situation.

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som händer när det pornografiska är i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltså vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran är feministisk. Med teoretisk utgångspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, åskådarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berättar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tänkta mottagaren. Resultatet visar att utifrån min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sätt att se och tänka kring pornografi.

SammanfattningJag har valt att problematisera varför vissa grupper och aktörer inte vill kalla sig för feminister och istället säger att de är för jämställdhet. Jag påstår därmed att på grund av det avståndstagandet har antifeminismen vuxit fram.Ordet feminist kopplas ofta samman med en vänsterpolitik, därför har jag valt att belysa högerns åsikter angående feminismen och jämställdhetsbegreppet. Jag har alltså utsett att undersöka en offentlig tyckare; Susanna Popova och det politiska fältet med Moderaterna och Kristdemokraterna. Orsaker till deras avståndstagande är feminismens starka koppling till vänsterpolitiken, att den är för generaliserande och fokuserande på endast kvinnan och hennes behov i samhället samt att feminismen endast tycks se till det kollektiva agerandet.Genom att ha belyst högersidans åsikter har jag visat på att jämställdhetsmålet inte behöver se likadant ut, liksom vägen till att uppnå jämställdhet i samhället.NyckelordAntifeminism, Feminism, Jämställdhet, Backlash, Popova, Moderaterna, KristdemokraternaAbstraktI have decided to problemize why people do not call them self feminists and instead say that they are ?for equality?.

In modern industrial robots the components in the transmission contain nonlinearities. These nonlinearities need to be to estimated either for better control or to use the parameters for diagnosis of the system. There is a lot of work done within system identification and mainly within the field of iterative parameter estimation.This thesis considers recursive grey-box identification for a nonlinear model of the transmission in an industrial robot. The nonlinearities that are identified are friction, spring stiffnes, hysteresis and backlash. These nonlinearities are a part of the models that are presented in this thesis.

A cars powertrain consists of everything that is needed for its propulsion. The components in the driveline that transfer the power from the engine to the driven wheels are not absolutely stiff, hence they will wind up due to the torque and act as torsion springs. If you suddenly demand a bigger torque by stepping on the accelerator pedal, a so called tip in manoeuvre, and that torque is acquired from the engine as quickly as possible, the driveline will not be able to transfer that fast torque change due to its weakness and as a result it will start to oscillate. These oscillations will be transferred to the driven wheels and make the car to accelerate jerkily which will be experienced as uncomfortable by the passengers. Furthermore, there is a backlash in the driveline that will make the weakness in the driveline even more excited than it should have been if the backlash did not existed.To avoid too big problems with these oscillations there is a control system that controls the demanded torque.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

The idea of this paper is to try to give the novel of Gerd Brantenberg, Egalias döttrar, another profundity. To take the book to another dimension, by using the theory of Judith Butler, queer, and her criticism of the Monique Wittig?s earlier theories of the subject queer. I examine how the language is used through a queer analysis by performing a closely reading. My position is that the language assumes a heterosexual norm, which is unveiled by queer.

Tillskillnad mot de flesta Västernfilmerna valde manusförfattarna till C'era una volta il West att införa en kvinnlig karaktär i en av de större rollerna. Uppsatsen undersöker utifrån ett feministiskt perspektiv med texter av Laura Mulvey och Mary Ann Doane som utgångspunkt representationerna av filmens fyra huvudkaraktärer. I den första delen av uppsatsen diskuteras Västernfilmen i stort med extra fokus på Sergio Leones filmskapande. Därefter följer en redogörelse av de utvalda texterna vilka sedan används under läsningen av filmen i analysdelen..