Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan:Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN.

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del.

This study is about how videogamecompanies and Swedish newspapers represent masculinity and femininity in the covers of the games Assassins Creed 3, Grand Theft Auto 5, Bayonetta and Tomb Raider along with the reviews being done in conjunction with the game. The reviews has been published in the following newspapers: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen and Göteborgsposten. The image that is formed in our society about how a man and a woman should be and behave will be the basics of this study. The covers of the games often represent what the game itself is about and what it contains and the reviews also conveys what the consumer who buys the game gets. The video game industry has grown in recent years to become one of the largest entertainmentindustries, but despite this, there has not been many studies on how this media represents masculinity and femininity.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framställs i de svenska hårdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. Då majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framställs i bilder inom genrer vid sidan av dessa.Denna studie avsåg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jämföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning påvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin från 2013 utifrån feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframställning.Tre tydliga kvinnliga stereotyper framträdde i resultatet. Dessa benämnde vi som Den hårda, Den medkännande och Den objektifierade. De två sistnämnda är väl kända sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hårda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken på aggressivitet, avsky och överlägsenhet, inte påträffats i liknande studier innan.

The present thesis closer examines what has come to be known as al-Qaida, partly from what al-Qaida is considered to be, partly from the consequences a certain picture of al-Qaida might give rise to. Between 1988-2001 most of this thesis sources refers to al-Qaida as a small, organized core group with some degree of cell structure. From 1991 to present days, many of the sources enlarge the picture of al-Qaida. From now on they start to view al-Qaida as either a network in itself or al-Qaida as a part of a larger islamistic network, not only as an organized core group with presumptive bases in Afghanistan. The most recent of theories regarding al-Qaida looks at al-Qaida as an ideology in itself (al-Qaedaism) or al-Qaida as a part of previously existing ideologies (Islamism, Neofundamentalism and Jihadism-Salafism).Al-Qaida is being seen - by scholars, journalists and terrorism experts - as an organization with a core group, a network in itself, part of a larger islamistic network and an ideology of its own or as a part of already existing ideologies.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning.

The thesis examines how sex/gender and sexuality are represented through text and images within the Internet community Sylvia whose primary target group is girls. Through an examination of the aesthetics, the member rules and the choices that constitute the framework for the site, the study observes Sylvia as a cultural context. In relation to this setting, the ten most visited member profiles at the time for the study are more closely examined. These profiles are studied from a constructivist view of sex/gender and are analysed from the perspective of feminist and quee r theory as well as in the light of feministic debates concerning sexuality and erotica. The thesis shows how Internet as a forum and the non-heterosexual context Sylvia open up for a constructivist understanding of sex/gender and also leads to a questioning of "masculinity" and "femininity".

This thesis highlights starting points underlying the notions of two feminist utopians, Christine de Pizan and Charlotte Perkins Gilman. In approaching their texts, it focuses on the notions central to understand their writings. These would be historical, social, and cultural contexts. Defining concepts as utopian in its varying forms and feminism has been of significance. A feministic approach grounded in Simone de Beauvoirs philosophical phenomenology in the study of feministic utopia's visibility, has contributed to the understanding of the power structures to which women are tethered. In order to understand the way women are presented, it has become obvious that The Book of the City of Ladies and Herland are literary works that are related not only by their authors? background and personality but by the society in which they lived. Through their engagement in the contemporary intellectual debate on all social planes, both authors contributed to shifting the focus of their own contemporary notions of a woman to the notion of a woman equal to men. Woman, in Christine de Pizans utopia, is given specific properties and through themes of issues given meaning. She is not free in the sense that Simone de Beauvoir says.  She has a broader repertoire than was historically assigned, but her freedom is not arbitrary, contingent, and temporary and judged by her actions.

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.

AbstractTitle: The struggle of ?The war of the sexes?- A discoursetheoretical analysis of Dokument Inifrån?s review of extreme feminism (Kampen om Könskriget ? En diskursteoretisk analys av meningsskapande kring Dokument Inifråns granskning av extremfeminismen)Number of pages: 40Author: Anna OsterlingTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies DPeriod: March ? May 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: To analyse the debate in Dagens Nyheter from May 2005-June 2005 concerning the documentaries ?The war of the sexes? and to use discourse theory to reflect upon how the texts create different thruths and discources. A second purpose is to analyse how the texts create identities and groups, mainly concerning feminism. A third purpose is to relate the creation of meaning to structures of power and genderrelations.Material/Method: The material consists of 57 texts from Dagens Nyheter published during the chosen period, all relating to the documentaries. The method is textual analysis with a discoursetheoretical persective and analysis of societal structures and power using theories from Foucault, Conell and Säljö.Main results: There are several discourses struggling to create mening around ?The war of the sexes? of which some are greatly antagonistic towards each other.

Like several of her female peers, Marie Under (1883 - 1980) has been denied the international acclaim she deserves. The earliest text on Marie Under in swedish told of her greatness, but in classical fallic maner reduced her poetic production by marking it with pathological symtoms. Though latter texts by author Enel Melberg have put a feminist perspective on Unders work, the theoretical complexity of her poetic images and language, and its polemic relation to contemporary literary currents, has yet to be recognised. This study will seek to portrait Marie Under and her poetry in this new light.The study moves from an installation of Marie Under in the modern discourse she so far has been estranged from, to an analysis of her earlier works (in the 1910?s and 1920?s).

Abstract This essay has grown out of an interest for the subject of religion and religious education for upper secondary pupils in Sweden. Our society is characterized by cultural, religious and secular diversity, which also reflects in the classroom where individuals with different religious preferences share space and participate in discussions. One of my aims is that this essay can be a contribution for future studies in the religious field. Previous research has shown that Swedish pupils increasingly lose interest in the subject of religion (on a personal level but also more in general). There is a possibility that this picture might have changed since these studies where done, and that is what I want to investigate in this essay.

In Stockholm there are currently five women, out of a total of 102 employees, working in public sports arenas. In sports arenas men are numerically superior amongst the workers as well as the visitors. These arenas are in many ways male dominated, masculinized environments. In this essay I investigate the reasons behind the uneven distribution, in terms of gender, among sports arena workers. I do this by interviewing seven female sports arena workers (the five current and two former), and by observing their workplaces.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.