This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning..

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

In public libraries there seems to be an unspoken consensus on what literary quality is. At the same time librarians are always eager to express the opinion that quality lies in the eye of the beholder. Quality is, it is said, something that you don t have to define. But at the same time it s up to everyone to decide what quality means to them. What I have been missing from the discussion in libraries about literary quality is a theoretical awareness about what it means to divide literature into higher and lower spheres.

The main focal point of this study is about public libraries and its possible roles in today's society. Going from having had a clear educational orientation, public libraries has with time amassed several other roles, which all need to relate to the swedish law regarding libraries and other governing documents, as well as business plans. This thesis focus on a qualitative investigation, which was conducted through in-depth interviews with librarians and other staff at a public library in Stockholm, named bibliotek Plattan, to ascertain the prevailing opinions within this facility about the role of libraries and librarians. The choice of examine this particular library was based on the fact that bibliotek Plattan differs from the public library in general and only offers material for adults. Their collection of litterature is primarily based on fiction novels.

Media has a big impact on our lives and is one of the main channels for people to recieve information. When recieved, the messages creates a meaning for the people that read, hear or see them. In other words, media could be seen as a source for people on how to perceive the world and it gives a certain picture of what is ?normal?. We chose to do this study to get a deeper knowledge of how men and women are being portrayed in a Swedish lifestyle magazine and what messagest that sends out to the readers.In this study we have examined how men and women are being portrayed in the Swedish magazine Café, both in photographs and in text.

Uppsatsen undersöker fem lärares arbete och undervisning om litteraturoch lässtrategier utifrån skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lässtrategier och godläsförståelse. Litteratur anses vara traditionsbärare för kultur, historia ochgemenskap och för människorsutveckling. Läroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av läsningoch lässtrategier i undervisningen. Elever behöver tillgång till lässtrategierför att kunna läsa olika typer av texter på ett ändamålsenligt och effektivtsätt.

Den här uppsatsen undersöker hur Valerie Solanas verk Scum manifest läses och talas om i Sverige, sedan det gavs ut på Svenska år 2003, Detta genom att göra en Hermeneutisk tolkning av det offentliga samtalet om texten. Materialet består av alla tidningsartiklar som publicerats sedan Januari 2003 fram till i Mars 2008 som explcit behandlar manifestet, dock har sådant tagits bort som behandlar det skönlitterära verket Drömfakulteten (2006) samt olika teateruppsättningar som också handlar om Solanas.Som teoretiska utgångspunkter används Kate Milletts teori om det Patriarkala samhället, Laclau och Mouffes Diskursteori, samt Pierre Bourdieus teori om Symboliskt våld. Metoden består av en hermeneutisk tolkning som utgår ifrån detta tolkningsmönster. Den centrala diskussionen rör sig kring hur manifestet skall tolkas, som litterärt verk eller politisk pamplett. Vilken läsning som görs verkar bero på vilka intentioner läsaren har.

AbstractTITLE Birdflu in the press ? a critical discourse analysis on the tabloidnewspaper ExpressenAUTHOR Per VågebrantSUPERVISOR Malin SveningssonPURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question:o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu?This primary research question holds three more specified research questions:o What does Expressens discourse about the birdflu look like?o What actors are participating in the articles?o Why does the discourse look like this?THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts.

Följande studie behandlar Moderaternas jämställdhetspolitik i syfte att undersöka om det hos partiet skett ideologiska förändringar. Jämställdhetspolitiken studeras genom att undersöka hur jämställdhet problematiseras samt vilka mål och strategier gällande jämställdhet som diskuteras i motioner och propositioner lagda av partiet under de tre senaste mandatperioderna.Studien genomförs genom kvalitativ metod i form av idéanalys och analysschemat har utarbetats ur två motstående feministiska idéinriktningar, radikalfeminism och liberalfeminism. Förändringar och graden av hur djupgående de är mäts i relation till idéinriktningarna genom ett för studien utarbetat analysschema.Resultat som framkommit är att det skett en retorisk förändring hos partiet gällande hur de problematiserar jämställdhet. Förändringen har främst skett i hur partiet förhåller sig till dimensionerna individ eller kollektiv och offentlig eller privat sfär. Inom dessa dimensioner går det att utläsa en ideologisk förskjutning från liberalfeminism mot ett radikalfeministiskt håll.

Title: The representation of gender: A semiotic study of Tom Ford's Gucci campaign 2003 and Frida Gianninis Gucci Campaign 2013.Number of pages: 73 (79 including enclosures)Author: Sara AndréassonTutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communication Studies D (2IV091) Period: VT 2013 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University.Purpose/ Aim: The aim of this study was to examine the representation of gender in advertising that has both men and women as the primary audience. The aim of the study was to investigate how Gucci has chosen to represent men and women in their advertising campaigns 2003 and 2013.Material/ Method: A semiotic analysis was performed by using three images from Gucci's spring/ summer campaign for Tom Ford in 2003, and three images from Gucci's spring/ summer campaign for Frida Giannini in 2013.Main result: The results showed that there was a clear difference between Ford and Gianninis ways of representing women and men in the two advertising campaigns. The women in Fords campaign 2003 are presented as sexual objects and represented by the male pornographic imagination and portrayed as sexual eye-catchers while the men are portrayed as addicted to sex. Frida Gianninis advertising images is a contrast of Ford pornographic portrayal of women. Giannini presents women as confident individuals while the man is represented as feminized and androgynous in his appearance. .

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4?s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts.

My project is based on a journey to India in thewinter of 2011-12. I knew that I wanted to dosome sort of travelouge based on my photos fromthe trip. I also knew I wanted to do some sort ofbook. How this, the story of my travels in India,would be told and what the theme was going to be,that was more elusive.I started out with the notion of a retelling of theold epic Ramayana and combining this with mytravels and the critical perspective of Edward W.Saids Orientalism. This proved to be an impossibleequation and I also had to rework my plan to fitthe tight timeframe I had.

Syftet med detta arbete är att se hur remissinstanserna reagerade på SOU 2004:121 Slag i luften vad gäller könsmaktsförståelsen som förklaring till mäns våld mot kvinnor. Bland de frågeställningar som undersöks i analysen av remissvaren med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys är: Vilka gemensamma åsikter har remissinstansernas om könsmaktsförståelsen? Vad anser remissinstanserna om den strukturella förklaringen till mäns våld mot kvinnor? Vilken typ av män anser remissinstanserna det är som slår kvinnor? Vad anser remissinstanserna om utredningens utvärdering av Kvinnofridsuppdragen (1998) ur ett könsmaktsförståelseperspektiv? Vilken typ av feminism kan instanserna inordnas under? Finns det några samband mellan hur instanserna har svarat?Analysen visar att en klar majoritet av remissinstanserna inte godtar könsmaktsförståelsen av mäns våld mot kvinnor som en ensamstående förklaringsmodell. Däremot godtar de den strukturella könsmaktsförståelsen så till vida att strukturen i samhället, i denna kontext mäns överordning och kvinnors underordning, som en av förklaringarna till mäns våld mot kvinnor. Remissinstanserna anser att könsmaktsförståelsens strukturella perspektiv måste kombineras med andra förklaringar på bland annat individnivå, i ett så kallat ?allt- eller intet -perspektiv?.

This essay focuses on the reception of Yahya Hassan?s debut YAHYA HASSAN in Swedish media, mainly daily newspapers. Following the work of Magnus Nilsson it analyzes the ?reading strategy of the politics of identity? in ?immigrant literature? and outlines structural racism in the literary scene. By bringing attention to the critics? use of this reading strategy, it is possible to unveil the ?ethnic filter? through which literature by Swedish authors with a ?non-Swedish identity? is being read in contemporary Swedish literary criticism.