Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.

Mitt projekt är en film i 3d med en skräckfylld underton som utspelas genom en fiktiv persons ögon där färden går genom en skog fram till vad som ser ut att vara en nedlagd fabrik. Men där tystheten från början råder visar sig både det ena och det andra utav märkligheter uppstå! Effekterna för den mörka upplevelsen är prioriterad framför en begriplig handling, och därför finns inga övertydliga budskap som underskattar betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen är ett experiment med 3d, postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spänningsmoment och en morbid känsla av rå död!.

I både film och spel används ljudeffekter till att berätta för lyssnaren om vad som pågår, både för det som syns i bild och utanför. Karaktärer i film och spel brukar vara ljud-lagda med ljudeffekter som t.ex. ljudet från fotsteg. För att etablera miljön i film och spel används en ljudsort som kallas för miljöljud och dessa ljud används även för att skapa stämning. Detta arbete har undersökt om det är möjligt att tydligt framhäva en karaktärsarketyp med hjälp av ljudeffekter och miljöljud utan bild.

Datorgrafiken har på senare år utvecklats till en dominerande produktionsmetod inom många områden som till exempel film, spel, simulationer och visualisering. Många söker sig till grafikutbildningar i hopp om att få anställning främst inom film- eller spelindustrin. Det är en växande industri, men konkurrensen är hård och anställningskraven höga och många har svårt att etablera sig i branschen. Detta examensarbete ger via enkätundersökningar och litteratur i ämnet bilden av en bransch där det råder överskott på arbetskraft och underskott på lediga arbeten. För att förbättra konkurrensförmågan föreslås interdisciplinära utbildningar som blandar konst och teknik samt ökad specialisering, hårdare studiekrav och ökat samarbete mellan skola och företag..

I denna rapport redogör jag för det praktiska examensarbete jag genomförde under vårterminen 2015. Jag har studerat antidrog och -alkoholkampanjer under 70-80-tal, kampanjen ?Det finns många anledningar att inte testa knark? samt kampanjen ?Langarmytologi? som lanserades våren 2015. Mitt fokus har legat på att undersöka film som medium när det gäller antidrog och -alkoholkampanjer. Varför används just detta medium så ofta? Fungerar skräckpropaganda eller är humor det smartaste tillvägagångssättet? Jag har producerat tre korta filmer i programmen Adobe Premiere Pro samt After Effects där jag visualiserat det jag kommit fram till i mina studier. .

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film.

AbstractHeadline: Young trouble and teenage love (Fjortisgrubbel och tonårskärlek)Number of pages: 37Author: Annika IlmoniTutor: Amelie HössjerCourse: Media and communication CPeriod: Autumn 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: The purpose of the work was to produce a comparing study of two Swedish teenage films from different periods of time, 1970 and 2005. An analysis was to be made of how love between teenagers as well as the heterosexual relationship in general was depicted in each of the films and further investigate the gender construction in both films.Material/method: With the intention of narrowing down the complexity and make the evaluation more lucid 5 scenes from each film were used for comparison, these were chosen through the Anglo Saxon dramaturgy. To make the scenes more comparable 4 factors were used for analysis in each scene, these were: clothes, recreational activities, behaviour and environment. Beside the above given factors the heterosexual relationship were analysed and compared in each of the scenes through the theory of dominance in dialogue.Main results: The gender construction occurs obliviously in the older film from 1970 while taking place in a more conscious way in the film from 2005. Further on the heterosexual relationship is perpetually depicted in the 70?s film with a submissive girl and predominant boy, the same dominance is easily seen in the more recent film but with a higher rate of equality as the girl is portrayed as the dominant character in almost half of all scenes.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Epiphany is a significant feature for a certain kind of short stories. In this essay Anna Westberg studies its importance for her short story writings in comparison to Alice Munro, one of the short story most prominent authors. The analysis is supported by a brief overview of the history of the short story and its development..

En story till ett spel har skrivits vars syfte är att skapa moraliska och etiska situationer som spelaren omedvetet skall ta ställning till med hjälp utav val som görs i spelet.Storyn är en Film-Noirliknande berättelse som tagit inspiration från filmer av Film-Noir genren och datorspel som har olinjäritet i sin berättarform.Arbetsprocessen för hur skapandet av storyn beskrivs i detalj där de olika delarna av skapandeprocessen förklaras och motiveras.Uppsatsen avslutas med en resultatbeskrivning av vad som gjorts. Detta reflekteras det över i en avslutande diskussionsdel..

En uppsats om regler och dogmer under arbetet med filmen Top Dog..

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film ? regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga ? har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori.

Denna text koncentrerar sig kring familjerepresentation samt tillhörande genus- och identitetsaspekter, med utgångspunkt i spansk och dansk melodramproduktion under perioden 1999-2004. Genom att med hjälp av närläsningar undersöka filmernas familjebilder, samt aktörerna och deras drivkrafter vill vi granska huruvida dessa fiktioner kan betraktas som symptomatiska för den kultur som de producerats inom. Frågeställningen är alltså huruvida filmernas familjerepresentationer kan utläsas som nationella skillnader och likheter, eller om det vi ser ? och anar ? snarare är en autencitet inom familjedramat, som inte nödvändigtvis är knuten till geografiska gränser utan skulle kunna betraktas som ett tidens tecken. Vår uppsats syftar alltså till att undersöka det kulturella upphovet samt hur dessa filmer står i relation till den kulturella kontext i vilken de är gjorda..