Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company?s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and ofcapital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company?s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century.

Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company?s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and ofcapital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company?s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century.

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen.

Strategier påverkar hur företagens kapitalstruktur ser ut, dessa används för en effektiv fördelning av företagets resurser så att de uppsatta målen ska kunna nås. Strategin kan sträcka sig över olika tidsintervall, de kan vara generella och övergripande men också väldigt specifika för vissa aktiviteter. Strategin bygger på yttre omständigheter och hur företagets önskade position ser ut inför framtiden. Ett företags strategi är nödvändig för alla beslut som tas inom företaget. De flesta företag vill växa, därför kan även tillväxtstrategier vara viktiga för företag att ta i beaktande för att få en stabil och planerad tillväxt.

In this paper the effect of capital structure on profitability has been investigated among Swedish companies. The essay intends to examine how the relationship between debt and profitability appear among Swedish companies and if the relationship differs between industries. The purpose is to find out how debt affects the profitability of Swedish companies.A quantitative approach has been applied. The selection was made among companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which resulted in a sample of 207 companies. Several regression analyzes has been formed, based on the independent variable debt-ratio and the dependent variables profit margin, pre-tax profit margin, operating margin, return on assets and return on equity.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutiskkunskapssyn.Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat ? finansiell bootstrapping.Vi har angripit studiens problem ? hur finansiell bootstrapping används av företag ? med en abduktiv forskaransats.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.

Nya företag är viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsättning, innovationer och välfärd. Sverige har idag ett lågt nyföretagande i jämförelse med andra EU-länder och en av orsakerna till detta är svårigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiärer) och en efterfrågesida (företag), där ett gap uppstår då utbudet understiger efterfrågan på kapital. Syftet med denna studie är att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan påverka det finansiella gapet.

Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som påverkar aktieutdelningar har väckt intresset att undersöka om liknande faktorer går att använda för att förklara aktieutdelningar på den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försäljningstillväxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrån bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benägenhet att ge aktieutdelning på OMX- Stockholm.Teorier vilka undersökningen stödjer på inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.

Problemformulering: Hur påverkas ett företags avkastning, tillväxt och soliditet, i takt med attbranschen blir mer riskutsatt? Förändras väsentligheten i att titta påföretags soliditetsmått när en bransch blir mer riskfylld?Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie av VolvoPersonvagnar - verksamt inom den globala bilindustrin - undersöka hurett företags soliditet och avkastning förändras i takt med att branschengenomgår en förändring mot att bli mer riskfylld. Studien ämnar ocksåundersöka om väsentlighet finns och förändras i att använda soliditetsom ett analysmått sett ur ett investerarperspektiv, när branschergenomgår en förändring.Metod: Uppsatsen är baserad på en Fallstudie av Volvo Personvagnar. Studiensansats är utvärderande med ett analytiskt tillvägagångssätt. Vi harantagit ett hermeneutistiskt synsätt, vilket innebär att vi studerar falletutifrån egen förståelse och studerar både detaljer och helheten.Studien är explorativ, vilket innebär att man på förhand inte medsäkerhet vet allt man skall undersöka.

Background: Small businesses are key participants in the growth at the Swedish market, partly for the labour opportunities, the technology and economic development. These companies should get resources to grow, both political and economic resources. The medtech companies in an introduction and expansion phase meet with problems concerning the financing of their growth. Key participants whom offer financing are Venture Capitalists.Purpose: The purpose of this study is to examine Venture Capitalists demands on medtech companies in an introduction and expansion phase. A comparison between the demands and how well medtech companies achieve them will be done.

Earth?s resources have been exploited unsustainably. If an entire conception of exploitationof natural resources does not change now, this will entail enormous costs in the future.This insight has lead to a recently increased interest in clean technologies among privateequity capitalists. In the fourth quarter of 2006 about 10 percent of all private equityinvestments made in the US market were placed in the cleantech industry. Despite a goodinvesting climate in Sweden, Swedish capitalists have shown little interest in cleantechinvestments.

Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning.