Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar.

Swedish migration law states that a person who wants to seek a residence permit based on family ties has to apply from the home country. This essay applies to cases when families that live in Sweden have to come apart when one parent has to return to the home country to seek a permit to which he or she is entitled.The rule causes families unnecessary suffering. This essay analyzes the reasons behind the rule and argues that it is compatible neither with Swedish policy of children's rights and gender equality nor with the international conventions that have been ratified.Furthermore, it is investigated whether the migration authorities act in compli-ance with the intentions behind the law. It is concluded that the Migration Board, despite their own critique of the rule, makes an unnecessarily restrictive interpre-tation. This results in a situation where no one takes responsibility for the conse-quences for the affected families.

I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring fattigdom.

ABSTRACT New in a foreign country ? the importance of civic orientationJessica Gerhardt & Hiba Sultan We have examined the information on parenting in Sweden that is given to new immigrants through civic orientation. The aim of the study was to investigate how new arrivals are being informed of Swedish laws and regulations relating to child rearing and corporal punishment. The study also aims to examine how a lack of information about raising children in civic orientation can affect newly arrived families. Our empirical work has been created by a focus group interview with the child and family unit on social services and a call interview with an SFI-teachers who teach newly arrived immigrants in civic orientation.

I uppsatsen har två geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framställning av "de andra", i det här fallet representerat av periferin, u-länder eller tredje världen, beroende på vilket uttryck som väljs att användas. De två undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- människan, resurserna, miljön, brukar främst begreppen u-land och i-land för att beskriva världens fattiga respektive rika länder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utsträckning. Geografi- människan, resurserna, miljön presenterar även begreppen centrum- periferi, vilka dock inte används i särskilt hög grad.

Family centres are established to serve families with children and the personnel usually consists of units of social-workers, preschool staff, paediatric nurses and midwives. The purpose of the study was to examine the social-workers preventive work with families at the family centre. To fulfil the purpose, a qualitative interview with five social-workers was conducted. The theoretical framework referred to attachment and empowerment theory. The results of the study showed that the main part of the work consists of giving advice and support to parents.

Syftet med studien var dels att övergripande beskriva bidragspopulationen i två utvalda kommuner, dels att undersöka huruvida socialtjänsten tar särskild hänsyn till barn i samband med handläggning av socialbidrag. Vidare syftade studien till att uppmärksamma hur ett sådant hänsynstagande kunde komma till uttryck samt belysa om särskilda organisatoriska villkor hade någon påverkan på detta. För att uppfylla syftet användes kvantitativ metod och sekundärdata från Institutet för utveckling av metoder (IMS) vid Socialstyrelsen. Databearbetningen gjordes i statistikprogrammet SPSS och resultaten analyserades sedan utifrån organisationsteori, med inriktning på gräsrotsbyråkrati. Resultaten visar att det i viss mån tas särskild hänsyn till barnen i socialbidragsärenden.

Vattendistributionsproblem är ett allvarligt hinder för utveckling i fattiga länder. Världsbankens strategi för utvecklingsländer har sedan 80-talet styrts av neoklassisk teori, vilket i praktiken har haft stor betydelse för privatiseringar av statligt ägda företag. Påtryckningar från Världsbanken ledde till att Vattenverket SEMAPA i staden Cochabamba, Bolivia, år 1999 lades ut till försäljning. Företaget Agua del Tunari tog över driften och chockhöjde vid tillträdandet i november vattenpriserna. Privatiseringen och höjningen av vattenpriserna ledde till att folkrörelsen La Coordinadora bildades och efter massiva protester och upplopp våren 2000 tvingades den bolivianska regeringen att riva Agua del Tunaris kontrakt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet.

Vi har undersökt om det finns en marknad för ett underhållsavtal för småhusägare. Vår idé är att villaägare ska kunna teckna ett avtal med ett företag som i sin tur förhandlar med ett eller flera underhållsföretag. Huset besiktigas sedan och det görs upp en underhållsplan, med de åtgärder som villaägaren önskar ska ingå. Villaägaren kommer sedan att betala in en viss summa pengar enligt avtal varje månad till företaget, som ser till att underhållet sköts. Månadskostnaden är beroende av både vilka underhållsåtgärder som ingår och husets standard vid tecknandet av avtalet.För att undersöka om det finns en marknad har vi intervjuat fem villaägare och två underhållsföretag.

Vi har valt att undersöka second handklädesmarknaden. På senare tid har intresset för andra handskläder ökat markant. Det finns två huvudsakliga aktörer på marknaden. De består av biståndsorganisationer som syftar till välgörande ändamål, samt de second handbutiker som har som mål att bevara gamla moden. I och med en ökad efterfrågan har marknaden utvecklats rejält.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

I september 2013 samlades runt 200 thailändska bärplockare i protest på en grusparkering i Umeå. Trots att de plockat bär sex dagar i veckan under nästan två månader hade bärplockarna inte fått någon lön. För att finansiera resan till Sverige hade många av dem tagit stora lån i hemlandet och om de återvände de till Thailand utan pengar att kunna betala lånen med så skulle deras mark och bostäder beslagtas. Pressen blev så stor att en av de strejkande bärplockarna hängde sig inne på en toalett.Det är inte första gången bärplockare blir lurade på sina löner. Varje år kommer tusentals fattiga risbönder från Thailand till de svenska bärskogarna i tron om att tjäna pengar som motsvarar flera årslöner i deras hemland.

Denna studie syftar till att utforska synen på rapporteringen kring orkanen Katrina, samt om den förändrat synen på USA och amerikanernas socioekonomiska status. Grunden är den uppmärksamhet fattiga fick i bevakningen. Metoden är kvalitativ intervju och målet är att uppnå analytisk generaliserbarhet. Viktiga teoretiska utgångspunkter är Lippmanns texter om världssyn och agenda-setting, där områden som framing och third-person effect är framträdande. Analysen visar att intervjupersonerna främst är positiva till hur bevakningen fungerat.