Barnamordsplakatet (a Infanticide Proclamation) of 1778 was a circular allowing unmarried mothers to give birth at an undisclosed location without giving up the name of the father. The proclamation was supposed to ease the situation for the unwed mother in Sweden.The aim was to investigate whether women in Assembly of Hällefors, far from government and close to remote forest Finnskogen, was affected by the Infanticide Proclamation, between 1771 and 1830.Case studies has been done on people who had illegitimate children, if they were convicted, what the crime was and what the punishment was. The investigation is made at a local level and compared against national analyzes on the same theme.A lot of illegitimate children were born in Grythyttan nearby and slightly less in Hällefors, compared to other places of Sweden. Mothers and Fathers were convicted in the district court for crimes, including, sexual intercourse between unmarried persons. More women than men were convicted.

This project is based on my Fathers farm which lays outside Löberöd, twenty kilometres south of Eslöv in Skåne. While my family for some time have thought about building a new milkingstable with AMS(Automatic milking system) I decided to compare the AMS with a conventional milkingstable. We are abit concerned about how many cows we should have in the new stable. Because of that I calculated with two different number of cows. I have compared three different types of milking stables: One alternative is 180 cows milked in a double eigth hearing bone milking stable. The second alternative is 128 cows milked with two DeLaval VMS-robots. The third alternative is 171 cows milked with three DeLaval VMS-robots. One salesman from DeLaval and one salesman from A-betong helped me to get marketprices on the milkingrobots, building, ventilation and prices on all the concrete. In all the costs labour is included. The rest of the costs are calculated in a softwareprogram called K-data 03 which is a program with predicted costs. The calulations from the program showed that the price in the milkingpit system was 51 000 sek per cow.

The purpose of our study was to examine how missing children are portrayed in media. We wanted to see if there are any recurring story patterns and characters in the texts. We also wanted to examine how the relationship between children and adults are framed and which comprehensive view of children is mediated in journalistic texts.Our questions were: how do Swedish newspapers write about missing children? Which narrative pattern are there in the texts? How are children and adults represented in the texts? What relationship between children and adults are made visible in the texts? What a comprehensive approach to children is constructed in the texts?For this study, we used the media discourse, theories of representation, stereotypes and characters. And theories of narrative, dramatic turns and opposites.We chose to make three case studies in which children suddenly disappeared, the case of Bobby Äikiä, the case of Engla Höglund and the case of Sebastian Hedman.

Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Föräldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrån många olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gällande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fäderna stod fo?r försörjningen. Fäderna gavs alltså bara en liten möjlighet att lära känna/knyta an till sina barn när de var små.Vilka effekter detta kan ha haft på relationen mellan fäderna och deras barn, då barnen blivit vuxna, är i stort sett ett outforskat område. Den här studien ämnar kunna belysa dessa.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt.

Through an internship at a nonprofit organization called ATSUB[1], specialized at giving support to non-offending parents to sexually abused children, one of the authors to this study found that there was a lack of care for the parents by governmental operations. While studying the previous research we found a great deficiency when it came to non-offending parents and far most about non-offending Fathers. We found studies proving that the child?s non-offending parents are the best support for the child during their healing process. Research also shows that parents must be able to get good support and treatment during their crisis for the parents to be able to support the child, since they?re also in great despair over their child being sexually abused.

Fördelarna med amning är många, trots detta tar allt fler mödrar beslutet att delvis amma/ inte amma sina barn. Syfte: Syftet med denna studie var att erhålla mer kunskap om samt undersöka vilka faktorer som påverkar mödrars beslut att amma/ inte amma. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie, där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Faktorer som påverkar mödrars beslut till att amma var: bröstmjölk anses vara den ultimata födan för spädbarnet, föräldrar har god kunskap gällande amning, bra stöd från närstående och vårdpersonal, högutbildade mödrar, tidigare erfarenhet av amning, partnern föredrar amning, amning är praktiskt och ger lycka till både modern och barnet. Faktorer som påverkar mödrars beslut till att inte amma var: okunskap hos modern, fadern och sjukvårdspersonal, amning känns genant, fysiskt smärtsamt och obehagligt, stressad personal, föräldrarna får otillräckligt med stöd och information från vårdpersonal, tidig återgång till arbete, spädbarnet är otillfredsställt av endast bröstmjölk, oroligheter över bröstmjölkens näring samt rädsla för viktuppgång och hängiga bröst.

The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided.At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity.The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation.

Syftet med studien är att utifrån fem fäders berättelser undersöka effekten av rättstillämpning vid tvist om vårdnad, boende och umgänge. Genom detta har fäders situation utifrån rådande normers påverkan i socialtjänstens och rättsväsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fädernas berättelser om hur deras vårdnadstvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rättstillämpning från professionella aktörer. Enligt fäderna sker detta på ett icke tillfredsställande sätt då utredningarna ofta får dem att framstå som otillräckliga föräldrar och i vissa fall även farliga för sina barn.Studien är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fäder vilka samtliga varit i tvist i tingsrätt och/eller hovrätt gällande barnets vårdnad, boende eller umgänge.Med innehållsanalys, socialkonstruktivism och en rättssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan påverka synen på rättstillämpning och rättssäkerhet utifrån bland annat normföreställningar. Dessa faktorer speglas ur fädernas berättelser.

Social work is a profession where documentation about people?s behavior and life circumstances is common. In the beginning of the essay we ask ourselves, if these descriptions about people can be problematic? To explore this, we studied social documentation, from the past. We used a historical source because history can help usunderstand the social work that is being conducted today.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

The purpose of this study is to establish how a few youngsters have experienced their time in contact families and which, if any, significance their respective ?contact families? has for them today. The study aims to determine the life situation in the youth?s families at the time support through ?contact families? was initiated and the youths? own view of the reasons for this support. We also want to shed light on the meaning that the contact families had on the youth; considering both positive as well as negative meaning.

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj.