Vid design av ett dataspel försöker speldesignern ofta skapa banor och fiender som tvingar spelaren att anvÀnda olika strategier för att överleva. För att hitta dessa strategier krÀvs speltestning. Speltestning Àr tidskrÀvande och dÄ ocksÄ dyrt. Den enklaste metoden för att spara tid Àr dÄ att anvÀnda data hooks i spelet och sedan lÄta testpersoner spela spelet. Data samlas dÄ in under alla spelsessioner och lagras i loggfiler.Med hjÀlp av data hooks samlades data in till denna rapport.

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Syftet med studien var att belysa om och hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick frÄn en kvalitativ metod och intervjuade Ätta utbildade lÀrare med inriktning mot Ärskurs 6-9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lÀrare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand Àr aktiviteten som stÄr i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nÀmner att det finns skillnader i planering och utförande.

Sammanfattning"Employer branding pÄ Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare"Datum: 19 januari, 2011NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls? och teknikutveckling, HST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983Titel: Employer branding pÄ Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetareHandledare: Sara MelénNyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumÀrke, företagsspecifika vÀrdenFrÄgestÀllning: Vilka företagsspecifika vÀrden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier anvÀnder Q-Med i sitt arbete med employer branding?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, bÄde internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut.Metod: Undersökningen bestÄr av en kvalitativ fallstudie baserad pÄ sekundÀra och primÀra kÀllor. Insamlad primÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom omrÄdet employer branding intervjuats.Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla vÀrdeorden affÀrsmÀssighet, enkelhet och nytÀnkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa vÀrdeord ska Äterspegla Q-Meds företagsspecifika vÀrden.

Som bytesdjur mÄste zebran stÀndigt vara pÄ sin vakt för att undvika att falla offer för ett rovdjur. De tre zebraarter som finns i vÀrlden Àr bergzebra, stÀppzebra och Grevyzebra. De olika arterna lever pÄ olika platser och de har Àven olika sociala strukturer. Inom flocken anvÀnder zebrorna sig av olika strategier som gör att rovdjuren fÄr svÄrare att anfalla dem. En del av dessa strategier Àr zebrornas vaktbeteende dÄ de hjÀlps Ät att vakta flocken mot rovdjur i olika situationer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och pÄverkan av hot och/eller vÄld riktat mot behandlingsassistenter pÄ boenden utan krav pÄ drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda pÄ hur hot och vÄld pÄverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjÀlp de fÄr frÄn kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjÀlp av Ätta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivÄ, nÄgot som ocksÄ följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och vÄldsincidenter och anser att det Àr en del av arbetet.

UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen mÀn med rörelsehinder upplever sig ha i förhÄllande till samhÀlleliga förvÀntningar pÄ dem som mÀn och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och lÀsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstÄ mÀnnens berÀttelser och stÀllningstagande utifrÄn sin kontext. MÀnnen upplever alla negativa förestÀllningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och mÄste utveckla strategier för att göra motstÄnd mot dessa. Genom att exempelvis hÀvda sig verbalt istÀllet för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstÄnd ibland drar fördel av att vara mÀn. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan mÀnnen Àven vÀlja att ha överseende med folks fördomar.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptÀcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptÀcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta förÀldrar vars barn fötts med synlig ovÀntad missbildning Àr knapphÀndig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vÄrdmöten med förÀldrar vid förlossningen, nÀr deras barn fötts med synlig ovÀntad missbildning.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Syftet med studien Àr att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lÀrare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lÀrares hjÀlp för att försöka skapa en god atmosfÀr och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Till en början behandlas vad forskningen sÀger om ledarskap och dÀrefter tas det upp olika förslag till att stÀrka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje omrÄdet beskriver hur en bra lÀrare/ledare bör vara enligt forskningen.

Syftet var att synliggöra förskollÀrares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollÀrarnas tankar kring anvÀndningen av olika strategier och arbetssÀtt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som hÀr ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmÄgor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes Àven teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att frÀmja social utveckling hos barn. SamspelsvÄrigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt pÄ barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svÄrigheter senare i livet.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ olika sÀtt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken pÄ förskolan. Leken Àr viktig eftersom den hjÀlper barn i deras utveckling och lÀrande, nÄgot som lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer pÄ tvÄ förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har Àven legat till grund för att se vilka metoder de anvÀnder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tilltrÀdesstrategier som utgÄngspunkt.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal pÄ deltagande elevers lÀsförstÄelse. I studien har de för lÀsförstÄelsen sÄ viktiga lÀsförstÄelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kÀnnetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra mÀnniskor. Studien grundar sig ocksÄ pÄ en interaktiv syn pÄ lÀsförstÄelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens upplÀggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring lÀsförstÄelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.