Detta examensarbete har utförts vid Riksbyggen i Umeå och är det avslutande arbetet som uppfyller kraven för en magisterexamen i energiteknik vid Umeå Universitet. Riksbyggen övertog 2010 ägandet av flera fastigheter på korpralsvägen i Umeå. En upprustning av fastigheterna hade vid övertagandet påbörjats av den tidigare ägaren under 2009. Förutom att rusta upp och bygga till fler lägenheter i de befintliga huskropparna installerades ventilationsåtervinning med värmepump i några av husen. Sedan idrifttagning av den nya ventilationsåtervinningen i husen har värmepumparna levererat dåligt med värme, vilket medfört en högre fjärrvärmeanvändning och driftkostnad för husen än vad som ursprungligen var beräknat.Enligt rådande prismodell för fjärrvärme från Umeå Energi, ska en fjärrvärmekund som installerat värmepump beläggas med en korrektionsfaktor som kraftigt ökar den Fasta kostnaden i fjärrvärmepriset. Detta trotts att värmepumpen sänker toppeffektbehovet vilken även är dyr att producera för Umeå Energi.Riksbyggen vill främst veta vad som är fel i de nuvarande värmepumpanläggningarna och om Umeå Energi verkligen förlorar på att toppeffektbehovet sänks för fastigheterna.Genom samtal med underentreprenörer, beräkningar med befintliga data samt utförda mätningar av ventilationsflöde och temperatur har energiprofiler beräknats för värmepumparna och husen. Det visade sig att den tänkta styrningen av värmepumparnas produktion medför återkopplingsproblem orsakade av fjärrvärmen.

Hotellbranschen kännetecknas av att vara kapitalintensiv med höga Fasta och förhållandevis låga rörliga kostnader. Ett osålt hotellrum medför konsekvenser på resultatet eftersom de inte går att lagra till senare försäljning. Revenue Management är ett verktyg på mikronivå som hjälper företag att ta fördel av och förutse alla möjligheter som flyter omkring på marknaden på ett taktiskt och strategiskt sätt. Revenue Management är, som vi kommit fram till under arbetes gång, ett ganska svårfångat begrepp. Arbetet med Revenue Management har blivit något på modet.

Stora förändringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhället har lett till att allt fler människor flyttat in till städerna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. På senare tid har kraven på produktivitet, effektivare materialadministration och CAD-projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg- och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB, som är ett litet familjeägt industriellt företag som tillverkar ytterväggelement i trä, men som vill öka sin omsättning och konkurrenskraft genom att även börja tillverka större väggelement som är mer färdigställda. Syftet med arbetet är att i samarbete med Lundqvist Trävaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av fritidshus. Målet är att utforma ett antal väggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop på valfritt sätt till en färdig byggnad.Utifrån att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagets främsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanställas.

Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.

Frågan om en tillgänglig hemsida har fått en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man få en tillgänglig hemsida. En rapport från FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgänglighetsproblem och kommunen bestämde sig för att förbättra tillgängligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgänglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport är att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben och därigenom se hur tillgänglig Osby kommuns hemsida är.

Uppsala är ett exempel på en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska eftersträva främjandet av stadsliv, något som jag har tagit Fasta på i denna uppsats som behandlar en del av Svartbäcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts läge samt stora utbud av målpunkter ger förutsättningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnås genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar också en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med Svartbäcksgatan. För att få reda på hur stadsrummens form kan påverka stadslivet använde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om främjandet av stadsliv kan tillämpas i en gestaltning.

Inledning: För att uppnå ett kliniskt optimalt slutresultat för dentala ersättningar inom den Fasta protetiken är passformen en av de viktigaste aspekterna. Detta för att ersättningarna ska kunna vara kliniskt acceptabla och fungera i patientens mun samt att de rent materialtekniskt ska kunna fungera i ett långtidsperspektiv. Syfte: Syftet med den här in-vitro studien var att:? Jämföra den vertikala passformen samt kantanslutningen på fyra olika framställningsmetoder för en 3-leds bro i CoCr-legering och komma fram till vilken framställningsmetod som har den bästa passformen. ? Komma fram till vid vilken del av bron den sämsta respektive den bästa passformen infinner sig. Material och metod: 32 provkroppar framställdes. Dessa bestod av 3-leds broar gjorda i CoCr-legeringar med likartad sammansättning. De 32 provkropparna delades in i 4 olika grupper så att man fick 8 individer i varje grupp.

För aktiva delägare i fåmansföretag gäller de särskilda regler beträffande utdelningar och kapitalvinster som kallas 3:12-reglerna. Huruvida reglerna är applicerbara eller ej får stor ekonomisk betydelse för den enskilde delägaren då följden av reglernas tillämplighet innebär att den enskilde delägaren begränsas i hur mycket av företagets vinst som denne får kapitalvinstbeskatta. Utdelning eller kapitalvinst överstigande den tillåtna nivån skall hos delägaren beskattas i inkomstslaget tjänst. Då tjänstebeskattningen sker enligt en progressiv skala kan skattesatsen hamna på 57 %, till skillnad från kapitalbeskattningens Fasta nivå på 30 procent. Reglerna finns för att undvika att aktiva delägare i fåmansföretag, vilka har stor möjlighet att själva avgöra nivån på utdelning, låter bli att ta ut högbeskattad lön och istället tar ut lågbeskattad utdelning eller säljer andelen och därmed får en kapitalvinst.

Den svenska FM är beroende av civil sjukvård för kirurgiskt omhändertagande i händelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvårdsorganisationen på den militära sjukvårdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvården. År 2014 är den militära kirurgiska omhändertagandeförmågan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av Fasta installationer och beredskapsförråd har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd är i enlighet med ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivå.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna.MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta Fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande.PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande.

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit Fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.

I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både Fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information.Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Mitt examensarbete var ett uppdrag från Hälsohuset i Båstad som ville skapa en helande trädgård och få ett designförslag på en sådan. Hälsohusets nuvarande arbete med friskvård som meditationer, samtalsterapi och vanliga läkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. Målgruppen som besöker Hälsohuset är bred men alla har sin hälsa som fokus. Hälsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlägga en helande trädgård som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning där syftet är att man ska kunna följa hela arbetets framskridande.

Historiskt sett har lantbruk under en längre tid haft sämre lönsamhet än många andra branscher. Det är en bransch som karaktäriseras av kapitalintensiva investeringar och många osäkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan är inget nytt fenomen, så många som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i någon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sänka vissa Fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.