I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv.

Detta arbete utgör magisterexamensarbete inom utveckling av betongstommar i flervånings- hus. Under de senaste åren har allt större intresse fokuserats på byggsektorns låga produktivitetsutveckling, höga kostnader, byggnadsvård, oförmåga att ta till sig befintlig kunskap och dåliga lönsamhet. Några stora byggprojekt har dessutom fått stort utrymme i media till följd av bl.a. omfattande byggfel. Den tidigare så förändringsobenägna byggsektorn visar nu tydlig vilja att förändras och förnyas.

I denna uppsats studeras den semantiska utvecklingen hos ett antal ad-jektiv som betecknar sinnesstämningar. Syftet med arbetet är dels att undersöka vilka förändringar de enskilda adjektiven genomgått, och dels att ta reda på om några av de mest vedertagna teorierna om semantisk förändring på ett tillfredsställande sätt kan beskriva de observerade för-loppen.Den teori som huvudsakligen används är Gustaf Sterns klasser av se-mantisk förändring, såsom Sören Sjöström översätter och presenterar dem i Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser (2001). Jag ut-för dock även komponentanalyser på de utvalda orden för att studera om det kan vara en lämplig arbetsmetod.Sammanlagt åtta adjektiv har utvalts genom en process med det vikti-gaste slutliga urvalskriteriet att de ska ha genomgått en i jämförelse stor betydelseförändring. De undersökta orden är arg, belåten, ilsken, ledsen, lycklig, otrygg, rasande och slö.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom där både behandlingen och sjukdomen kan påverka och begränsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt på sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnostiserad cancer upplever sin livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret påverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien är även att undersöka dessa patienters möjlighet till träning, vad som kan underlätta och motivera till träning samt vilka svårigheter och hinder till träning och annan fysisk aktivitet som finns. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av fokusgrupper där cancerdrabbade personer som genomgår eller har genomgått adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och träning. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskänsla, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro samt minskad livskvalitet till följd av bland annat minskad matglädje och sjukdomsinsikt. Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillräcklig energi, dålig motivation eller risken att känna sig obekväm i en träningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlättade till träning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om träningsformen samt att ha inställningen att träning underlättar vardagen. Slutsats: För att hjälpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det läggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder då till att denne själv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kännas övermäktiga utan istället fokusera på lösningarna till dessa problem..

Vid ett besök på en restaurang har förväntningarna blivit högre eftersom restaurangbesöken har ökat och gästerna ställer högre krav i Sverige. Helhetsupplevelsen har blivit en alltmer viktigare faktor under ett restaurangbesök. På Grythyttan i Örebro har man utvecklat en modellstudie, så kallad the five aspect meal model, som hjälp för att analysera vilka faktorer som kan uppfylla gästens krav vid ett restaurangbesök. Måltidens fem aspekter består av rummet, mötet, produkten, atmosfären och styrsystemet, där varje aspekt fyller en viktig roll i verksamheterna. Vi har tagit fasta på de fem aspekterna och applicerat dem mot Hongkongs restauranger.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Denna uppsats är skriven inom ämnet Företagsekonomi och omfattar 15 högskolepoäng på C-nivå på Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Tanken bakom vår uppsats är att ge en bild av vad controlled traffic farming (hädanefter förkortat CTF) är, samt om odlingstekniken kan ge bättre lönsamhet i svenskt lantbruk. Förhoppningen är därmed att uppsatsen skall ge en grundförståelse inom ämnet. CTF innebär att permanenta körspår anläggs och att all fälttrafik sker i dessa körspår. Följderna av detta blir således att åkermarken mellan körspåren övergår till att vara mer lucker, eftersom lantbruksmaskinernas markpackning koncentreras till körspåren. Markpackning är ett av de stora problemen i dagens jordbruk och målet med CTF är att öka lönsamheten genom högre fältavkastning till följd av bättre markförhållanden för grödan. Studien utgörs av en jämförelse mellan konventionell plöjningsfri växtodling och odling med systemet CTF.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och är kanskenyckeln till barns utveckling och lärande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp åt lusten att upptäcka och pröva nya erfarenheter av både aktiviteter och relationer till andra människor, en otrygg anknytning hämmar barnet och leder till ängslan och osäkerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lärande i förskolan. För att besvara våra frågeställningar så användes intervjuer som metod. Åtta förskollärare har intervjuats på tre olika förskolor.Våra resultat utifrån litteraturgenomgången visar att pedagoger som är engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vågar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nära till hands för att få mer framgång i sitt lärande.

Användningen av smartphones idag har blivit en självklarhet. Med dagens teknologi har man större användningsområden med telefonerna vilket har lett till att alltfler använder mobiler för att surfa med på webben. Dessvärre har formgivningen av webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur användningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfället. Studien har utifrån ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med användarna ser ut idag.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi valde att titta på hur lärarens ledarstil påverkar gruppen, om lärarna ger goda förutsättningar för eleverna samt hur lärare och elever beskriver en god pedagog med fokus på lärarens kompetenser och de kompetenser som efterfrågas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lärare och dela ut 146 enkäter till elever från sex olika klasser i grundskolans senare år till gymnasiet. Vi har även tittat på dessa elevenkäter ur ett genusperspektiv. Av studien framgår att de lärare vi intervjuat stärker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning.

På Volvo Pentas Varafabrik planerades det för att bygga om sitt måleri. I ombyggnadsskedet behövdes mera yta för att kunna hålla produktionen igång. Därför skulle avdelningen Påspacken flyttas till en annan plats i fabriken. Syftet med studien var att planera denna flytt och försöka effektivisera arbetet. Då den nya ytan var mindre krävdes det att arbetsplatserna och den totala layouten komprimerades.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Då man på reklambyrån Heart i Stockholm beställde en kundundersökning visade resultatet en viss missnöjdhet hos företagets kunder. Ledningen på byrån bestämde sig då, i ett försök att bli bättre och effektivare, att över rutinerna på byrån. Syftet med denna rapport är därför att mkartlägga arbetet på Heart och genom detta arbete identifiera eventuella hinder och möjligheter i den process som används för designarbetet samt ge förslag på förbättringar.En designprocess består ofta av uppstart, nulägesanalys, designbrief, idégenerering, presentation samt utvärdering och uppföljning. Efter att ha undersökt arbetsprocessen på Heart kan man se att personalen på byrån arbetar med samtliga dessa delar, förutom regelbunden utvärdering och uppföljning. Trots detta kan flera hinder identifieras i den metod som används i designprocessen på Heart.Uppstarten vid projekt på Heart är inte så tydlig som de flesta kreatörer skulle vilja ha den, detta kan leda till missuppfattningar och slitningar i arbetsgrupperna.

Den frågeställning som behandlas i uppsatsen är hur upplevelsen, förståelsen och tolkningen av leksaksdockan används av konstnären, samt hur detta tolkas/läses i verket av betraktaren. Undersökningens frågeställning är ?Hur använder konstnären bilden av leksaksdockan för att skapa konstnärliga verk?? samt ?Hur läser/tolkar jag som betraktare innehållet i dessa verk??.Jag använder mig av semiotiken för att definiera begrepp kring leksaksdockan som tecken samt användandet av denna i konstverk. Bildanalyser utgör undersökningens centrala del.Leksaksdockan förknippas med en mängd saker. Det har blivit tydligt för mig hur jag som åskådare av de konstverk jag analyserat växlar mellan konstnärens budskap, de olika aspekterna av det dockan förmedlar och det jag själv läser in och konnoterar.