Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga ändringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsäkring skall tecknas. Försäkringen omfattar kostnader för att avhjälpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjälpa fel och brister utan långvariga tvister om vem som skall ta på sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvärre verkar fungera sämre i verkligheten. Lagen innehåller nämligen flertalet bestämmelser om tillåtna ansvarsbegränsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger någon rätt till ersättning trots att det är rimligt att anta att skadorna skall täckas av försäkringen.Denna uppsats syftar därmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsäkringens tillämpning för att på så sätt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprätthålls så som lagen är utformad idag eller om lagen borde ändras och i så fall på vilket sätt den borde förändras.Efter att ha studerat gällande rätt och föreliggande försäkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsäkringens tillämpningsområde är väldigt snävt och därmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ändamålsenlig. Jag anser således att utvecklingsfel borde omfattas av försäkringens tillämpningsområde för att byggherren skall erhålla ett fullgott skydd för byggfel. Jag är även av den uppfattningen att konsumenter som väljer att själva uppföra sitt hus utan olägenheter kan uteslutas från försäkringsobligatoriet då försäkringen medför minimal nytta för dessa..

Under vår utbildning har vi upplevt många problem kring att plantera träd i urban miljö. Träden får ofta inte det utrymme de kräver för en, till arten sett, normal utveckling. Även den fordrade skötseln är bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att städerna växer och att trädens växtbäddar ofta är minimala, bland annat på grund av vägarnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, måste lösningar tas fram för att behålla städerna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klätterväxter kan vara ett bra sätt att föra in mer grönska i våra urbana miljöer.Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på hur klätterväxter kan användas i den urbana miljön.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

In recent years, moisture damages have been noticed in rendered, undrained stud walls. The design is built on the principle one-stage tightening which means that there is no air gap in the construction. The damages have occurred when water has permeated through the rendering in leaking connections and fittings for windows, doors, canopies, balconies, terraces and awnings. Behind the plaster carrier, which consists of either polystyrene or rigid mineral wool, plasterboard has often been used as a wind protection barrier. In many cases the wind protection barrier and the underlying wooden studs have been exposed to mould and in some cases even rot.

Ett problem i dagens moderna samhälle är att bullernivåerna är för höga. Dessa höga bullernivåer är en hälsorisk och kan ge människan permanenta skador. Buller är något som inte får försummas.Syftet med examensarbetet är att identifiera och kartlägga bullret på Holmgatan i centrala Falun. Syftet är också att analysera resultatet och sätta det i förhållande till myndigheternas krav och riktlinjer avseende bullernivåer.Examensarbetet avgränsas till bullermätning och kartläggning på delar av Holmgatan i centrala Falun, som bedömts vara extra utsatta för buller. Bullermätningarna utfördes under fyra vardagar och under tider från det att de flesta affärer öppnar till att de stänger, kl.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. Området har formats av den tidens ideal med breda vägar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har få förändringar och förbättringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att främst fokuserat mitt arbete på: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

Gambrinus stadssida- Tävling i utformning av centralt attraktiva bostäder Nässjö kommun beslutade att genom en arkitekttävling höja standarden på bostäderna i centrala delarna av staden. Bidragen skulle omfatta 70-90 lägenheter uppdelat på hyres- och bostadsrätter. Tävlingsområdet Gambrinus omfattar 0,8 ha och ligger centralt i Nässjö med sjöutsikt. Nässjö är en förhållandevis ung stad med cirka 16 000 invånare. Syftet har varit att ta fram ett tävlingsbidrag till denna arkitekttävling.

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. Området har formats av den tidens ideal med breda vägar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har få förändringar och förbättringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att främst fokuserat mitt arbete på: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars Fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda Fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal.

This thesis explores the narrow spaces between closely built houses in the over 300-year-old wooden town center of Mariestad, Sweden, and their potential as time capsules and sources of knowledge in cultural-historical building investigations. By interpreting well-preserved carpentry work on a facade in one of these spaces, the study aims to provide an example of how these preserved spaces can serve as a source of knowledge and understanding of craftsmanship and the history of the place. The thesis also addresses the municipality of Mariestad's work with cultural heritage, as well as maps out more of these potentially interesting interstitial spaces. Old Swedish wooden towns possess a high degree of uniqueness both nationally and internationally; nevertheless, they are subjected to relatively significant threats of demolitions and substantial changes, often in the form of many smaller restorations or changes over a long period of time. The focus of the case study is a window from the 16th or 17th century and the facade's old, hand planed wooden cladding.

I den urbana miljön finns det inte alltid rum för alla träd, många arter blir för stora för att kunna få plats. De täcker fönster, skuggar samt konkurrerar med Fasader och ledningar om utrymmet. Att forma träd i Sverige idag är något som jag har hört kostar mer än vad det smakar, varför är det så? För att ta reda på hur olika städer arbetar med formade träd tog jag kontakt med Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm. Med dem hörde jag mig för om kostnader och vilka arter de använder sig utav.

I det här arbetet har jag gjort en del av en underhållsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 på Bravikens pappersbruk för en ettårs-, femårs- och tioårsperiod. I underhållsplanen har jag tagit fram var skadan är, vad som är skadat, placeringen, omfattningen av skadan, åtgärderna och kostnadsförslag från NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick även möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminär underhållsplan för den. Tyvärr fanns inte tid att utarbeta den så den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. Underhållsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist från Skanska Väg.

Med Skistar som uppdragsgivare ska ett område på ca 28 000m2 projekteras för nytt gästboende i Lindvallen, Sälen. Boendet ska handikappanpassas. Syftet med projektet är att ge Skistar en infallsvinkel på hur området kan utformas med speciellt hänseende på en god handikappanpassning.Boendet riktas mot gäster med eller utan handikapp som kommer för att semestra och utöva alpin skidåkning. De handikapp som boendet riktar sig mot är personer med rörelsehinder som använder manuell eller liten eldriven rullstol samt personer med nedsatt syn eller hörsel. Eftersom detta är ett gästboende innefattas boendet inte under de regler som gäller för handikappanpassning enligt Boverkets byggregler.

Problem: 1930-talets funktionalistiska stadsmönster är idag väldigt tydligt på flera platser. Denna funktionsuppdelade utopi som skulle svara till alla människors behov är idag mycket ifrågasatt. Stadsutvecklare har börjat återgå till tankarna om den traditionella stadens stadsmönster, men är idag allt för ivriga med att använda sig av begreppet stadsmässighet utan att se dess hela innebörd. Problematiken ligger i att funktionalismen efterlämnat en stor bromskloss för att bygga mer stadsmässigt. Uppsatsen avser att diskutera hur en plats kan utveckla sina existerande förutsättningar till att bli mer stadsmässiga.