Sök:

Sökresultat:

6671 Uppsatser om Fartygsförlagd utbildning - Sida 19 av 445

MunvÄrd pÄ Àldreboenden : En litteraturöversikt om faktorer som bidrar till bristfÀllig munvÄrd samt interventioner som genomförts för att förbÀttra munvÄrden

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfÀllig munvÄrd hos vÄrdtagare pÄ Àldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbÀttra munvÄrden pÄ Àldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfÀllig munvÄrd var bland annat; motvilja frÄn vÄrdtagaren, munvÄrd ansÄgs som motbjudande av omvÄrdnadspersonal, lÄg prioritering av munvÄrd, brist pÄ kunskap om munvÄrd hos omvÄrdnadspersonal och brist pÄ rutiner för munvÄrd.

Den manliga kroppen och den kvinnliga smÀrtan

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

Fyra programstudenters upplevelser av sin sociala omvÀrld och medvÀrld : En socialpsykologisk studie över hur fyra studenter ser pÄ sin utbildning och sin framtid

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

Individens handlingsutrymme i relation till social klass - en studie om lÀrlingsutbildningen

Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att lÀsa lÀrlingsutbildningen. Gymnasial lÀrlingsutbildning Àr en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eleverna att vÀlja en lÀrlingsutbildning, vilka förvÀntningar de har pÄ utbildningen, hur de tÀnker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie Àr att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen pÄ arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar ocksÄ att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del Àr attraktiv för ungdomarna i studien.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan ta till hjÀlp för att frÀmja egenvÄrden hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom : - en litteraturstudie

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebÀr svÄrigheter med andningsflödet genom luftvÀgarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvÄrdsförmÄga och dÀrefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan ta till hjÀlp för att frÀmja egenvÄrd hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar frÄn PubMed och Cinahl analyserades med innehÄllsanalys och lÄg till grund för litteraturstudien.

Sjuksköterskors kunskaper och upplevelser av att bemöta patienter med missbruksproblematik inom akutsjukvÄrden.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvĂ„rden har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som anvĂ€ndes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade pĂ„ akutmottagningen och 4 pĂ„ ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frĂ„gor samt frĂ„gor om Ă„lder, kön och antal Ă„r som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom omrĂ„det kunde leda till bemötanden som inte alltid blev sĂ„ bra.

Varför lyssnar inte Kim? : Om att vara lÀrare för hörselskadade elever

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

BMI - Ett psykosocialt problem hos en medelÄldersbefolkning?

Ger ett högre BMI negativa konsekvenser hos medelÄlders mÀnniskor? Studien har analyserat svar frÄn 6434 individer mellan 27 och 85 Är (M 56.98, sd 10,54) i Sverige för att undersöka om BMI pÄverkar deras sömnvanor, copingbeteende, motionsvanor, sociala nÀtverk, utbildning och psykiska hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning har data samlats in och analyserats för att svara pÄ denna frÄga. Efter en korrelationsmÀtning av variabler följt av en multipel regressionsanalys visar det sig att det finns ett signifikant korrelationssamband mellan BMI och sömnapné (p = 0,018), motionsvanor (p = 0,000), Utbildning (p = 0,000), Kön (p = 0,000) samt öppen coping med chefer eller arbetsledare (p = 0,003). Det verkar som att BMI pÄverkar mÀnniskor olika beroende pÄ Älder, dÄ flera resultat sÀger emot tidigare forskning som baserats pÄ yngre individer.

Ledarskap : En studie om ledarstil för framtida styrmÀn

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.

John Deweys filosofi : En tolkning av John Deweys pedagogiska filosofi

John Dewey föddes Är 1859, samma Är som Charles Darwin bröt ny mark för mÀnniskan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mÀnskliga tÀnkandet och förstÄelsen av oss sjÀlva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin Àr det förstÄelsen av mÀnniskan och hennes vÀrld som Àr det intressanta.Denna uppsats Àr en nÀrlÀsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gÄngen 1916. Verket som Àr skrivet pÄ tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande pÄ pedagogiskt tÀnkande generellt, men Àr ocksÄ ett av de verkligt intressanta arbetena rörande mÀnniskan och utbildningens roll för det demokratiska samhÀllet. Verket Àr av idémÀssigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism dÄ Dewey fÄngar upp den bÀrande idén om mÀnniskan i samhÀllet som en del av vÀrlden och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegÄngar som Dewey lÄter framtrÀda i Demokrati och utbildning.

Utbildning vid Tekniskt Chefsprogram - alternativa utbildningsmodeller i en jÀmförelse

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande Äret samt tre alternativa sÀtt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sÀtt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lÀrande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nÄ en bÀttre systemförstÄelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nÀsta nivÄ.OvanstÄende tre modeller har jag jÀmfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgÄngspunkt att mÄlgruppen Àr officerare, som ska bli chefer eller handlÀggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.UtifrÄn pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som pÄverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, frÀmst med fokus pÄ framtiden och behovet av systemkunskap.

JÀmstÀlldhet - en studie om hur lÀrare uppfattar att de uppnÄr mÄlen om jÀmstÀlldhet mellan könen i praktiken

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och kartlÀgga hur lÀrare i praktiken arbetar för att uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet. De frÄgestÀllningar som Àr vÀgledande för arbetet Àr: Hur arbetar lÀrare för att i praktiken uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Lyckas lÀrare uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Tio lÀrare har intervjuats angÄende hur de anser att de uppnÄr mÄlen om jÀmstÀlldhet i lÀroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lÀrarna har problem med att uppnÄ mÄlen, att mer tid och resurser behövs.

Hur bör genusperspektivet integreras i högre utbildning? - en granskning av Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen pÄ grund- och fortsÀttningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrÄn en normativ argumentation om genusperspektivets vÀrde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mÄl för dess integrering. Genom att titta pÄ hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utstrÀckning vi anser vara önskvÀrd. I vÄr analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfÀllen dÄ man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrÄn flera av genusperspektivets grundlÀggande antaganden.

Skolans bedömning av elevers behov av sÀrskilt stöd : En litteraturstudie om en skola för alla med ett sociokulturellt perspektiv

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag?

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare. Vidare har vi funnit att företag frÀmst anvÀnder sig av enkÀter vid utvÀrderingsprocessen, samt att syftet med utvÀrderingen i första hand, verkar vara att förbÀttra kommande utbildningar.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->