ABSTRAKTDen här uppsatsen är en fallstudie och en deskriptiv uppsats i syfte att få överblick över de olika faktorerna som man överväger när man bärgar skadade Fartyg.Vidare inkluderade vi lite om de olika utrustningar som man använder när man bärgar Fartyg. Som enskilt fall valde vi Skagern på 4451 grosston, som var inblandad i en kollision med ett Antigua-Bermuda flaggat Fartyg, Samskip Courier, ett container Fartyg på 7852 grosston.Den deskriptiva metoden applicerad på den genererade informationen, angående bärgning, försåg oss med ett perspektiv på de olika metoder, faktorer och tekniker som används inom detta område.När det kommer till fallstudiemetoden gav det oss en förståelse för hur dessa faktorer påverkar bärgningen i verkligheten samt en överblick hur de används i ett specifikt fall och av ett företag, nämligen Titan Salvage Company.Detta arbete blir en deskriptiv studie (I detta fall blir fallstudien ett medium riktat mot samma syfte.) som ger mer utrymme för läsaren att göra egna tolkningar så slutsatserna blir i denna uppsats istället ägnade åt egna reflektioner från författarnas sida. Vi vill på det sättet uppmuntra till ytterligare teorier och frågor inom detta ämne. Ett problem är de potentiella faror som bärgarna ställs inför på grund av okända faktorer som härstammar från småsaker, som till exempel kopparplattorna som nämns i detta arbete ..

SammanställningDenna studie bestod i att göra en ljusmätning på Kalmar sjöfartshögskolas Fartyg, Calmare Nyckel, och jämföra dess resultat med riktvärden från Transportstyrelsen och Arbetsmiljöver-ket. Mätningarna har utförts i utrymmen som används i utbildningssyfte och som Fartyg. Den typ av belysning som det har gjorts mätningar på är allmänbelysning och platsbelysning. Det har använts en luxmeter som har placerats på ett stativ för att utföra mätningarna. Ett rutnät av mätpunkter har räknats ut till varje utrymme.

Diesel electric propulsion is in many ways a good alternative to conventional shaft propulsion, both economically and environmentally. There are also many other good side effects which need to be considered, i.e. better manoeuvrability, more efficient use of space and less noise on board. However, there are applications where diesel electric propulsion is not profitable. Large ocean going ships? profitability is much depending on fuel costs and the diesel electric alternative cannot compete on long journeys with large low speed engines.This thesis will treat the aspects of choosing between a diesel electric system and a classic mechanical propulsion system.

Den Svenska flottans ytstridsförmåga är idag uppbyggd av ett antal relativt små Fartyg. Det är ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ?den lätta flottan? och bygger på idén att med hjälp av modern teknik så kan samma förmågor som ryms i ett stort ytstridsFartyg spridas på flera små enheter. Svenska flottans ytstridskrafter är således anpassade till det gamla invasionsförsvaret.

I botten av ett Fartygs maskinrum samlas vatten som är blandat med olja, kemikalier och andra föroreningar. Detta pumpas till länsvattentanken. Det finns två alternativ för vidare hantering av länsvattnet: Antingen avlägsnas oljan i en länsvattenseparator och det renade vattnet pumpas överbord, eller lämnas i en hamn för destruktion. I dagsläget är det okänt hur mycket länsvatten som produceras ombord på Fartyg. Den här studien undersöker möjliga samband mellan de fyra Fartygsrelevanta variablerna bruttodräktighet, maskinstyrka, ålder och Fartygstyp och mängden länsvatten som produceras ombord på Fartyg.

Syftet med arbetet är att identifiera arbetsmiljörisker genom att analysera arbetsmomenten och arbetsmiljön vid en separatoröverhalning ombord ett Fartyg. För att identifiera arbetsmiljörisker användes Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2012:02, bedömningsmallen KIM 1 och programmet ALBA. Resultatet av arbetet visar att det finns belastningsrisker och punkter att förbättra. Ett förslag på förbättringar är att ytterligare en arbetsyta på det undersökta Fartyget bör utformas för att möjliggöra en bättre arbetsställning och minska antalet lyft. Resultatet visar även att det är viktigt att använda rätt lyftteknik för att minska risken för belastningsskador.

I rapporten beskrivs sjöfarten, och sjöfartsindustrin i allmänhet för att sedan göra ett djupdyk i den tidiga Fartygsprojekteringsprocessen, där propellerdesignen står i speciellt fokus. Efter projekteringsstudien, där genomförbarheten av en oljetransport mellan Bandar Abbas och Nynäshamn utreds, studeras möjligheten att exploatera nya oljekällor i Arktis.Propellermodellering visar en möjlig metod för propellerdesign där med hjälp av enkla antaganden rörande energibalans, strömning och bladgeometri fås resultat vilka visar propellereffektiviteten vid uppfyllandet av den krävda propellereffekten. Modelleringsmetoden används senare i Fartygsprojekteringen som ett riktmärke för att välja en lämplig standardpropeller ur kataloger.Oljetransportscenariot som utreds innefattar val av lämpligt Fartyg, antal Fartyg som behövs, huvuddimensioner hos Fartygen, propellerval och motorval, samt stabilitets och motståndsberäkningar. För att uppfylla den efterfrågade leveransen av råolja till Nynäshamn anses det nödvändigt att två Fartyg byggs då storleken hos Fartygen begränsas från hamnrestriktioner i Sverige. Fartygen som projekteras får båda en lastkapacitet på 150 000 ton och respektive Fartyg förväntas transportera olja från Bandar Abbas i Iran till Nynäshamn, Sverige, inom loppet av en månad.

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbättras på befintliga svenska ytstridsFartyg. Eftersom det befintliga Fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmåga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgångspunkt.Att förbättra skyddsförmågan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tilläggsskydd innebär att Fartyg får helt förändrade förutsättningar att klara av nya hot och uppgifter och därmed också få en förbättrad livslängd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som är realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer också att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbärande konstruktioner..

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbättras på befintliga svenska ytstridsFartyg. Eftersom det befintliga Fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmåga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgångspunkt.Att förbättra skyddsförmågan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tilläggsskydd innebär att Fartyg får helt förändrade förutsättningar att klara av nya hot och uppgifter och därmed också få en förbättrad livslängd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som är realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer också att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbärande konstruktioner..

Att alla människor skall ha samma rättigheter och värde förklarades redan år 1948 av Förenade Nationerna. Idag finns det en mängd aktörer som arbetar för ett mer jämlikt samhälle och detta är av stor betydelse inte minst för personer med olika funktionsnedsättningar. Denna rapport granskar om samma möjligheter erbjuds för funktionshindrade, som för icke funktionshindrade vid en utrymningssituation från Fartyg.Rapporten baseras på intervjuer och observationer som gjorts med fyra passagerarrederier, intervjuer med funktionshindrade samt på uppgifter som tillhandahållits genom kontakt med företag och organisationer som haft anknytning till rapportens ämne. Även lagar och regelverk användes som fundament till denna rapport.En av rapportens mål är att få Fartygsbranschen att uppmärksamma funktionshindrades olika förutsättningar vid en evakuering. I rapporten presenteras även förslag om hjälpmedel som kan användas för att undanröja eventuella hinder som kan uppstå vid evakuering av funktionshindrade på Fartyg.Rapportens resultat visar att funktionshindrade resenärer anser att information som förklarar de rådande förhållandena vid en eventuell nödsituation bör tillhandahållas i olika format så att alla kan ta del av den.

Att kollidera är en av riskerna som föreligger då ett Fartyg framförs till sjöss trots att det finns internationella regelverk, så som Sjövägsreglerna, enbart utformade för att förhindra detta. I denna kvantitativa litteraturstudie har det undersökts vilka avvikelser från Sjövägsreglerna som bidragit till kollision samt hur regelavvikelserna skiljer sig utifrån Fartygstyp, tid på dygnet, sikt och bryggbemanning. Haverirapporter utarbetade från två haverikommissioner har undersökts och utifrån haverikommissionernas egna slutsatser om orsak till kollision har författarna sedan identifierat vilka Sjövägsregler Fartygen avvikit från vid kollisionen. Två haverikommissioner valdes för att kunna jämföra om det finns skillnader i resultatet i deras utredningar. I en majoritet av kollisionerna hade Fartygen avvikit från någon eller några av Sjövägsreglerna.

Denna studie undersöker professionella möten i relation till Fartygsindustrin. Uppsatsen fördjupar sig i hur företag arbetar för att skapa professionella möten ombord på Fartyg samt vilka aspekter som potentiella konferensresenärer anser vara viktiga vid möten. En kvalitativ ansats har använts där intervjuer ligger i fokus för uppsatsens empiriska grund. Teoretiska utgångspunkter har använts för att analysera och förstå det insamlade empiriska materialet. Även tidigare forskning har använts för att få insikt i ämnesområdet.

Dricksvattnet ombord på Sjöfartshögskolans Fartyg Calmare Nyckel har vid tidigare provtagning visat på undermålig kvalitet. Orsaken till detta har inte undersökts innan. I detta arbete undersöks och identifieras orsaken och ett underlag för förbättring av vattenkvaliteten har tagits fram. Underlaget omfattas också av en arbetsbeskrivning för ombyggnation av färskvattensystemet och ett underlag för installation av en färskvattenproducerande anläggning. För att kontrollera vattenkvaliteten ombord genomfördes vattenprover och en undersökning av färskvattensystemet med endoskop.

Arbetet är en fallstudie om aktiva nautikers inställning till användandet av AIS och radar ur en navigatorisk synpunkt. Syftet var att få en uppfattning om hur ett av de nyaste elektroniska hjälpmedlen står sig mot ett av de mer inarbetade och beprövade instrumenten som finns ombord på dagens kommersiella Fartyg.För att kunna få en uppfattning om vad nautikerna ansåg utfördes intervjuer ombord på ett svenskt Fartyg. Frågorna som ställdes var samma för både AIS och radar för att datan skulle bli jämförbara. De slutsatser som drogs var att AIS som fristående system inte ännu är något som dagens nautiker litar på. Då radarn togs upp till diskussion var mönstret tydligt att systemet ansågs ha hög tillförlitlighet samt att nautikerna näst efter sina egna ögon litar mest på radarn bland de navigatoriska hjälpmedlen.

Pirater är ett ämne som berör många med anknytning till sjöfarten. Det har tagits upp en del i media under de senaste åren då det har skickats ner militära Fartyg till Adenviken för att bekämpa pirater.Syftet med undersökningen är att få fram vad Svenska rederier vidtar för åtgärder för att motverka piratattacker. Följer rederierna de gällande riktlinjer som finns? För att få svar på frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Den information som är till grund för resultatet har samlats in från fyra olika personer som ansvarat för säkerheten på respektive rederis Fartyg.