Studiens syfte är att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i åldern tre till fem år. Leken är viktig för barns utveckling och lärande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhället. Därför är det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhåller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda på en förskola i nordöstra Skåne. Resultatet visar att pedagogerna på denna förskola tycks ha kommit långt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

Syfte : Att få ökad kunskap om vad personer med obotlig cancersjukdom funnit tröstande under sjukdomstiden.Design: Deskriptiv, tvärsnittssanalys.Plats för undersökning : Hospice i västra Sverige.Deltagare: 10 gäster boende på hospice varav 8 var kvinnor. Åldern var mellan 30 och 90 år.Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom konstant komparativ analysmetod.Nyckelord: Tröst, cancersjukdom.Resultat: Ur insamlad data utkristalliserades fyra kategorier: förbindelse, egenkontroll, bekräftan samt acceptans. Studiens kärnvariabel utvecklades och gestaltas av ?att bli sedd?. Att bli sedd, och därmed tröstad, bygger på erfarenhet av en känsla av förbindelse, egen kontroll, bekräftan och acceptans.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens syn på teknik samt problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och synliggöra dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att belysa förskolepersonal syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och att problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete i förskolan. Dessutom är syftet att få en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikämnet i förskolan.Metoden som användes i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med förskolepersonal på en teknikprofilerad förskola och en teknikpedagog.Studiens resultat visar ett samband mellan hur utbildad förskolepersonal i teknik kan genom sitt positiva synsätt till teknik bidra med att utveckla barnens eget lärande, starkare självförtroende och rikare fantasi..

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

För att barn så småningom ska bli goda läsare är det betydelsefullt att främja deras läsutveckling. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur man som lärare kan främja elevernas läsutveckling under det första skolåret. För att uppnå mitt syfte har jag gjort undersökningen i år 1 och intervjuat sju elever, tre lärare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berättar om sin läsning och hur läsundervisningen ser ut i år 1 är intressant att undersöka parallellt för att få en uppfattning om vad som kan främja elevernas läsutveckling. Resultatet visar på en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Vi alla måste ta beslut dagligen. Vi stöter på problem som vi måste lösa, både i vardagen och i arbetslivet. Problemlösning är en stor del av din vardag som grafisk designer, då du jobbar med att bland annat underlätta eller förbättra situationer åt användare. Som grafisk designer jobbar du alltid med en målgrupp i varje projekt. I det här projektet är min målgrupp personer som ser problem som någonting negativt och kallar problem omöjliga, innan de ens försökt ta tag i dem.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers och lärares arbete i slöjdprocessens idé- och värderingsfas i textilslöjden. Enligt kursplanen för slöjd ska elevernas kreativitet utvecklas genom ämnet.  Tidigare forskning visar dock att den konkreta genomförandefasen dominerar dagens slöjdundervisning och att arbetet med idéskapande och värdering är eftersatt. Som underlag för undersökningen har dels en enkätundersökning med 74 deltagande elever i årskurs 9 genomförts, dels kvalitativa intervjuer med de deltagande elevernas tre lärare. Resultaten av undersökningen visar skillnad mellan de deltagande skolorna. I vilken utsträckning eleverna ges utrymme att själva stå för idéskapandet och bestämma vad de vill göra varierar.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med högläsning i förskolan. För att få en inblick i arbetssätten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet högläsning, vad de ser för syfte med högläsning samt hur de upplever sitt arbete med högläsning.Resultatet visar att högläsningen är en vanligt förekommande aktivitet, som kan se väldigt olika ut, där de flesta av pedagogerna har planerade högläsningstillfällen men att högläsningen också sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfällen. Oavsett om högläsningen är planerad eller spontan högläsning så använder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer även pedagogers syn på val av litteratur där de även betonar vikten av att barnen får vara med att välja litteratur.  I diskussionen framhåller jag att samtliga informanter är eniga om att högläsningen fyller många funktioner, däribland barnets språkutveckling.                                               .

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

Följande faktorer är avgörande för Rambölls innovationssträvanden: Branschlogik.Ramböll verkar i en bransch där aktörerna försöker positionera sig med kvalité, men där priset är den främsta konkurrensfaktorn på en homogen marknad.Strategi. Ramböll försöker framstå som innovativt men detta når inte ner till medarbetarna, som i första hand styrs av effektivitetskrav. Vinst- och effektivitetskrav påverkar verksamhet i större utsträckning än innovationsambitioner. Ledningen bör göra ett medvetet val om vilken strategi som skall användas..