Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk Familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i Familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk Familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Det naturliga för familjer och par som har problem är att söka sig till andra instanser än inom primärvården, därav intresset att genomföra en studie inom primärvården där syftet varit att undersöka svårigheter, möjligheter, samt öka förståelsen för att arbeta med Familjeterapi. Den aktuella studien är en intervju studie där nio stycken personal med olika yrkesprofession ombads svara på semistrukturerade frågor, där deras reflektioner samt bedömningar när de remitterade till Familjeterapi fick lägga grunden för studiens innehåll. Resultatet tyder på att det går att arbeta med familjesystemet inom primärvården. Slutsatsen är att det går att vidga perspektivet kring olika behandlingsmetoder, samt se möjligheterna att implementera Familjeterapi som metod eller att utöka med att tänka kring familjesystemet när patienter med psykisk ohälsa söker till primärvården..

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk Familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i Familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk Familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk Familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i Familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk Familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk Familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i Familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk Familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Uppsatsen behandlar det potentiella värdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvård. Studien är en litteraturstudie där 13 artiklar inom ämnena salutogenes och systemteori, närmare bestämt Familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehållsanalys på det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbättringsmöjligheter identifieras. Både salutogenes och Familjeterapi kan fungera på var sitt håll, men samtidigt kan det utläsas att salutogenes kan komplettera Familjeterapi på ett väl fungerade sätt. Resultatet visar att genom att anlägga ett salutogent perspektiv på familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bättre resultat uppnås.

Uppsatsen behandlar det potentiella värdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvård. Studien är en litteraturstudie där 13 artiklar inom ämnena salutogenes och systemteori, närmare bestämt Familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehållsanalys på det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbättringsmöjligheter identifieras. Både salutogenes och Familjeterapi kan fungera på var sitt håll, men samtidigt kan det utläsas att salutogenes kan komplettera Familjeterapi på ett väl fungerade sätt. Resultatet visar att genom att anlägga ett salutogent perspektiv på familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bättre resultat uppnås.

Denna uppsats omfattar en begränsad litteraturstudie av utvecklingsteorier som kan identifieras ligga till grund för BOF, Barnorienterad Familjeterapi samt empiri från intervjuer med BOF-terapeuter. De har observerat samlekstillfällen med en familj och har i sin tur intervjuats om hur de bedömer samspel och tillämparteorier i BOF-terapi. Mitt syfte har varit att synliggöra hur utvecklingspsykologiska teorier är integrerade i BOF samt att visa på deras tillämpning. Undersökningen har bedrivits utifrån kvalitativ metod där litteraturgenomgång kompletterats med fokusgrupp som undersökningsverktyg. Både i litteratur och hos BOF-terapeuter framkommer att BOF bygger på och tillämpar utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska rön där samspelet och den interpersonella erfarenheten i de nära relationerna har stor betydelse..

Många studier har gjorts inom området Familjeterapi men sällan har barnens egna upplevelser utvärderats. Studiens syfte är att utforska barns erfarenheter av Familjeterapi. Frågeställningarna behandlar barnens förväntningar inför terapin, men även deras skildringar av familjesamtalen och situationen efter avslutad terapi. I studien, som har en kvalitativ ansats, har åtta barn i åldrarna 5-12 år intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor och "tjejpingmetod" (Soltvedt, M. 2005).

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv FamiljeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv Familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell Familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella Familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual.Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad Familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i Familjeterapi/ABFT.Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut?Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på om Familjeterapi är tillämpligt på en psy­kiatrisk mottagning. Vi har intervjuat fyra familjer och deras behandlare för att få svar.Denna uppsats kan ses som en explorativ och kvalitativ studieVi har använt färdigformulerade, halvstrukturerade ? öppna frågor? och utvärderat enligt ?sam­forskningsmodellen?, d.v.s. vi har bjudit med klienter som medforskare för att försöka förstå vad som är verksamt och inte verksamt i familjesamtalen.De patienter och familjer vi intervjuat bekräftar Familjeterapins synsätt, nämligen det faktum att när någon mår dåligt, påverkas hela familjen och dess nätverk,Samtliga patienter och deras anhöriga, som deltagit i denna studie, uttrycker att de fått hjälp när de sökt psykiatrisk vård.Även anhörigas behov har synliggjorts.Patienterna och deras nätverk har satt stort värde på relationen till ?sina? behandlare, som varit en trygghet och ett stöd under sjukdomstiden.Vi har genom studien kunnat fastställa att saklig och realistisk information är en viktig del i kon­takten med patienter och deras anhöriga.De flesta patienter och anhöriga upplever att det är viktigt att bli lyssnad på och tagen på allvar.Relationerna och samarbetet med behandlare påverkar patienters och anhörigas relationer till andra människor på ett positivt sätt.Resultaten går inte generalisera, men vårt huvudintryck är att Familjeterapi är tillämpligt på en psykiatrisk mottagning. .

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad familjemedlemmar tycker om att terapeuten använder humor i Familjeterapi. Familjer i terapi, vuxna och barn från 12 år, ombads via sina terapeuter besvara en kort anonym enkät om humor kunde vara viktigt, till hjälp eller störande i samtalet. Totalt besvarade 117 personer enkäten, 80 vuxna och 37 barn. Resultatet visar att familjerna uppskattar humor och ser det som en hjälp i behandlingen. Få ser humor som ett störande inslag.