Bakgrund: Neonatalvården i Sverige är organiserad så att nyfödda barn i behov av intensivvård vårdas en tid på regionsjukhus innan de flyttas till hemsjukhuset för fortsatt vård. Tidigare studier har visat att flytten till hemsjukhuset är en stor och påfrestande händelse för föräldrar som befinner sig i anknytningsprocessen och därför behövs ny kunskap för att förbättra rutinerna och omhändertagandet av föräldrar i samband med återtransport. Syfte: Att undersöka föräldrars erfarenheter i samband med förflyttning av barnet från neonatal intensivvårdsavdelning på regionsjukhus till hemsjukhusets neonatalavdelning. Metod: För att genomföra studien valdes en deskriptiv och kvalitativ design. Resultat: Analysen av föräldrarnas berättelser resulterade i tre olika kategorier att lämna tryggheten, att möta det nya och likheter och skillnader.

Syftet med denna undersökning har varit att skapa en bild av hur integrationsprocessen fungerar på individnivå i de fall där läkare från Rumänien rekryteras till Sverige. Dessa läkare har flyttat till norra Norrland tillsammans med sina familjer för cirka två år sedan, och därför uppstod intresset för att även titta närmare på hur integrationen fungerar utifrån ett familjeperspektiv. Aspekten som var mest betydelsefull att diskutera här har givetvis varit arbetet. För att kunna få svar på studiens frågeställningar samt skapa en djupare förståelse för detta fenomen ansågs kvalitativ metod vara lämplig. Sammanlagt har tio vuxna mellan 30 och 45 år intervjuats, fem läkare tillsammans med sina makar.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen kring hur anhöriga till äldre upplever vårdplaneringsprocessen, det vill säga vårdplaneringsmötet och den närmsta tiden efteråt. Uppsatsens frågeställningar är:? Hur upplever anhöriga kontakten med de professionella inom vård och omsorg, på vårdplaneringsmötet, innan och efter?? Hur tänker anhöriga kring de insatser som den äldre beviljades?? Upplever anhöriga delaktighet, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och självbestämmande i anslutning till vårdplaneringen?? Hur ser de anhörigas roll ut i vårdplaneringsprocessen?Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med anhöriga till äldre som genomgått en samordnad vårdplanering. Analysen, med hermeneutisk ansats, har skett utifrån de teoretiska perspektiven KASAM, coping och systemteori, samt utifrån tidigare forskning. Resultatet av studien ger en bild av att känslan av sammanhang är avgörande för hur anhöriga upplever vårdplaneringsprocessen. Det framkommer att delaktighet är en nyckel till hög KASAM.

Som lärarstudent har jag under den verksamhetsförlagda tiden fått en bild av andraspråkselevers behov av språkutveckling i det svenska språket. Läsning av skönlitteratur anses vara av många språkforskare stimulerande för språkutvecklingen. Jag vill ta reda på om andraspråkselever, flickor läser skönlitteratur. För att få svar på min fråga gjorde jag en undersökning om läsvanorna hos några flickor med svenska som andraspråk, sammanlagt 31 flickor i två olika mångkulturella skolor. I undersökningen använde jag mig av den kvantitativa metoden, genom enkäter som jag delade ut till samtliga flickor mellan årskurs 4-6, för att få en bakgrundinformation om deras läsvanor.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Att få ett barn med funktionshinder kan innebära många olika känslor. Situationen för dessaföräldrar kan vara mycket speciell då de ofta vårdar sina barn hemma och på så vis blirexperter både i sitt föräldraskap, men också på omvårdnaden som i vanliga fall ärsjuksköterskan expertkunnande. De har även vissa konkreta behov som kan skilja sig frånandra föräldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan är speciell och detfinns en balans av givande och tagande som är viktig att uppnå. Sjuksköterskor styrs av enmängd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmänniskor med funktionshinder och deras familjer.

SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser föräldrar till barn i behov av särskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt få en förståelse för hur föräldrarna till barnen önskar bli bemötta. Målet var också att få kunskap om de känslor det för med sig att vara förälder till ett barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet preciseras i följande frågeställningar:? Hur upplever föräldrarna mötet med förskolan?? Vilka känslor upplever föräldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsättning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar föräldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillgång till föräldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvärlden handlar om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå människors vara-i-världen.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.

New family stuctures are constantly emerging in society. Are these changes mirrored in foster care practice? The aim of this study was to explore to what extent homosexual families are represented when a child is given a foster home. The nuclear family has throughout history been assured a stable position both in society as well as in the foster care practice. During the last ten years a homosexual relationship has been legaly accepted through different amendents and it has also been more integrated and accepted in society.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna 25-35 år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta.

Under sjuksköterskeutbildning har diskussioner kring familjen och dess roll inom vården förts. Familjen har dock för oss förblivit ett diffust begrepp eftersom vi saknat en tydlig definition på vad en familj är. Vårt syfte blev därför att klargöra begreppet familj och dess komplexitet ur ett omvårdnadsperspektiv samt att studera familjebegreppet inom barnsjukvården. Inriktningen mot barnsjukvård gjordes då vi uppfattat familjen som central där. För att uppnå vårt syfte valdes en begreppsanalysmodell av Walker och Avant.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är en sjukdom av långvarigt tillstånd och har generellt en långsam utveckling. När ett barn diagnostiseras med en kronisk sjukdom upplever föräldrar att deras livsvärld förändras. Föräldrar till ett barn med kronisk sjukdom måste göra omfattande försök att anpassa sig till de nya omständigheterna.Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med kronisk sjukdom.Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.Resultat: När barnet blev diagnostiserat med en kronisk sjukdom upplevde föräldrar emotionell chock. Behandlingen kring barnets sjukdom upplevdes som svår att hantera i början men med tiden blev det lättare. Vardagen blev sig inte lik och familjerelationer förändrades.

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker.

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) är ett preventivt föräldrastödsprogram för föräldrar till barn med funktionsnedsättning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet är utformat utifrån dessa föräldrars specifika förutsättningar och behov av stöd. Dess mål är att öka föräldrars kunskaper om, samt förändra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsättning. Målen antas minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för psykisk ohälsa hos barnet, i relationen mellan föräldrar och barn. Programmet har sju syften: Förbättra förälderns tolkning av barnets beteende, minska föräldrastress, förbättra föräldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohälsa hos barnet, öka tilltron till den egna föräldraförmågan, ge hjälp i föräldrarollen samt främja samarbetet mellan föräldrar och sjukvårdens personal.