Genom ett kvalitativt frågeformulär svarade 53 stycken anhöriga till soldater och officerare på hur deras behov av anhörigstöd såg ut under tiden för en internationell insats. Uppsatsens frågeställning handlar om det  anhörigstöd som Försvarsmakten och externa stödorganisationer har utarbetat och om detta går i linje med de behov som finns hos de anhöriga. Syftet med uppsatsen är att jämföra Försvarsmakten och stödorganisationernas utbud på anhörigstöd med den anhöriges faktiska behov och därmed svara på uppsatsens frågeställning. Syftet är vidare att utifrån resultatet även kunna ge förslag på eventuella förbättringar på dagens anhörigstöd. Genom att analysera rådata har ett resultat kunnat redovisas som visar en markant förbättring av anhörigstödet i förhållande till det missnöje som presenterades av Officersförbundet och Synovate år 2008.

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Bakgrund: Att ha ett barn med Downs syndrom, betyder ofta en regelbunden kontakt med vården, på grund av hälsoproblem som kan bero på syndromet. Ett bra möte är viktigt för alla, men troligen är det viktigare för dessa familjer. Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplevde möten då de sökte vård för sitt barn. Metod: Data insamlades genom intervjuer med sex föräldrar. Intervjuerna blev inspelade och därefter transkriberade.

Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, har sin utgångspunkt i svensk jämställdhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beskrivs våldet mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per år. Det är många myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som är inblandade i arbetet med våld i nära relationer och det krävs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen och kunskapen om tre invandrarfamiljer vars barn är hörselskadade. Att beskriva familjernas egna erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnets handikapp samt deras anpassning till den nya situationen. I studien har använts en kvalitativ metod med hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Tre familjer med olika invandrarbakgrund intervjuades. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver familjerna sina erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnens hörselhandikapp? Hur har familjerna anpassat sig till den nya situationen? Vilka faktorer har påverkat familjernas anpassning i positiv riktning? De teoretiska utgångspunkter som valts för analysen är kristeorin och valda delar av copingteorin samt Antonowskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang).

Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer.

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder är den vanligaste diagnosen hos barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrar till barn med ADHD lever med dagliga utmaningar, de behöver stöd och information. En förutsättning för detta är att vårdpersonalen har kunskaper om ADHD. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar till barn och ungdomar med ADHD upplevde mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och nio artiklar granskades, analyserades och inkluderades i studien.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur konsekvenserna av Khatmissbruk ser ut i familjer med missbruksproblem och vad som görs åt det. För att ta reda på detta har vi intervjuat representanter från polisen, skolan, socialtjänsten samt nätverket ?Kvinnor mot Khat?. Khatplantan odlas i Kenya och flygs därifrån till Holland eller Storbritannien där växten anses laglig. Drogen körs sedan med bil till Sverige över Öresundsbron.

När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarnamåste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för detdrabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka bådebarnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrarscopingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.