Den här uppsatsen handlar om levnadsförhållanden bland kvinnor som är eller har varit verksamma inom någon skärgårdsbunden näring i Norrbottens skärgård. Den fokuserar på de förändringar som arbetsförhållandena och det sociala livet genomgått under perioden från andra världskrigets slut fram till idag, 2006. Jag, som forskare och uppsatsförfattare, har försökt nå denna kunskap genom att söka svar på frågor om hur kvinnornas ställning har förändrats i arbetet, i familjeförsörjningen och i det sociala livet. Metoden som använts är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer och kategorianalys av citat tagna från intervjutranskriptionerna. Teorier som använts är Due Billings och Alvessons kritiskt tolkande perspektiv på genus/kön, samt Zollinger Gieles och Holsts omarbetningar av Talcott Parsons begrepp adaptive upgrading, integration, inclusion och goal differentiation.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa.

Statistik från statistiska centralbyrån (SCB) visar att det i Sverige numera är allt ovanligare att kvinnor under 25 år skaffar barn. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna och det har skett en förändring från att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att många av dagens kvinnor både vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig själva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som ännu inte hade skaffat, eller väntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville även undersöka om, och isåfall varför, kvinnornas pågående utbildning och kommande arbete, självförverkligande och förhållande var anledningar till att de planerade att senarelägga barnaskaffandet.

Bakgrund: Varje år dör ca 95 000 personer i Sverige. Hälften av dödsfallen sker inom sjukhusvården och en femtedel, ca 19 000 inträffar plötsligt eller oväntat. Det plötsliga döendet definieras inte som en del av den palliativa vården, dock betonas att personal ska ha ett palliativt förhållningssätt till närståendes behov. Vården inom akutsjukvården är högteknologisk och miljön anpassas därmed efter detta och inte primärt efter patienter och närståendes behov ur ett holistiskt perspektiv. Svår sjukdom har en stor inverkan på ett flertal närstående vars egen hälsa påverkas när en anhörig är döende.

Med en miljon nya fall årligen är bröstcancer den vanligaste formen av cancer hos kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans stödjande och informativa roll gentemot kvinnor med bröstcancer samt betydelsen av detta. Vi ville ta reda på vad sjuksköterskans stödjande och informativa roll innebär, vilka de bröstcancersjuka kvinnornas behov är och slutligen hur sjuksköterskan kan bemöta dessa behov. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att man kan se på stöd och information, i form av omvårdnadsåtgärder, som komponenter i en multidimensionell konstruktion istället för två separata åtgärder.

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt.

Med detta arbete har vi försökt att få en fördjupad kunskap om hur ett åtgärdsprogram kan se ut, på vilka elever det görs och hur arbetet går till när man upprättar ett. För att få förståelse för varför det ser ut som det gör idag har vi även tittat på den historiska aspekten. Kortfattat kan man säga att ett åtgärdsprogram är som ett slags kontrakt där skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mål som eleven ska ha nått inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen är att så många som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven själv, ska hjälpa eleven att nå målen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvärdering.

Syfte med vår undersökning har varit att ta reda på vilka eventuella föreställningar elever som gått ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa föreställningar är. Undersökningen bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland gymnasieelever som gått ut grundskolan våren 2006. Resultatet i vår studie visar att majoriteten av de tillfrågade eleverna lämnat svar som innehåller vardagsföreställningar, såsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bära med oss i vår kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstå evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

Bakgrund: Vad är det som påverkar den hjärtopererade patientens upplevelser efterhjärtoperationen? Att patienten känner sig välinformerad och har stöd ifrån närstående i sittdagliga liv är viktigt för en lyckad rehabilitering. Sjuksköterskan kan assistera patienten tillsjälvinsikt och självförståelse så att hon/han själv kan utveckla kunskap och skicklighet.Syfte: Studien belyser vad det är som påverkar patientens upplevelser efter en hjärtoperation.Metod: Litteratursökning. Datainsamling är gjord via databaserna PubMed/Medline ochCINAHL.Resultat: Upplevelsen i samband med en hjärtoperation är individuell. Ålder och kön ärnågra faktorer som kan ha påverkan på hur patienten upplever sin rehabilitering.

Syfte: Att belysaBVC-sjuksköterskors upplevelserav arbetetmed föräldrar vars barn harövervikt.Bakgrund:Övervikt bland barn i förskoleåldern har ökat under de senaste åren i Sverige. Övervikt kan ge både fysiska och sociala konsekvenserför barnet. Föräldrar är nyckelpersoner i arbetet mot att förebygga övervikt hos barn.Sjuksköterskor inom barnhälsovård (BVC) är de som tidigt kommer i kontakt med dessa föräldrar. Design:Kvalitativ intervjustudie.Metod:Tio intervjuer som spelades in genomfördes med BVC-sjuksköterskor under februari 2013. Svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Då en person drabbas av stroke blir han/hon beroende av hjälp och då känner anhöriga att de ofrivilligt får ansvaret att vårda sin familjemedlem. För de anhöriga är det oftast en ny okänd värld som öppnar sig och deras informationsbehov är stort. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det behov av information och stöd som anhöriga till de som drabbats av stroke har. Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och en innehållsanalys gjordes enl. Forsberg och Wengström.

Introduktion: Föräldrar till överviktiga barn behöver stöd och hjälp för att kunnamedverka och stötta sitt barn att nå en hälsosam vikt. För att sjuksköterskan skall kunnage detta stöd behöver hon ha kunskaper om mångfalden i hur föräldrar ser på dettaproblem.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning av sitt barns vikt och vilkenkunskap föräldrar har om övervikt och fetma hos barn.Metod: Litteraturstudie med fokus på föräldrars uppfattning och kunskap om överviktoch fetma hos sitt förskolebarn.Resultat: I litteraturgenomgången framkom att föräldrar hade svårigheter att rättbedöma sitt barns vikt och ofta undertolkade barnets vikt. Föräldrar kunde inte alltidförstå viktkurvorna som används inom hälsovården. Många föräldrar trodde att barnetskulle växa ifrån sin övervikt och kände därför ingen oro över eventuella problem.Föräldrarna identifierade sina döttrars övervikt lättare än sina söners övervikt. Papporhade svårare än mammor att identifiera övervikten hos sitt barn och såg inte alltid attbarnet var överviktigt.

An essay about Sexmästeriet Malmö and their external communication..

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig.

BakgrundPå en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående.