Bakgrund: Cancer drabbar cirka 250-300 barn varje år. Föräldrar har fått en alltmer betydelsefull roll i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Enligt tidigare forskning har föräldrars upplevelser av vården varit beroende av sjuksköterskors bemötande, deras intresse för barnet och tillgänglighet. Familjefokuserad omvårdnad inriktar sig på hela familjen och deras behov. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer.

Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv..

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela Familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus.Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära..

För att kunna tillgodose en god palliativ vård i hemmet krävs att anhörigas och närståendes behov av hjälp och stöd tillfredsställs. Familjens närhet är en vanlig förklaring till att människor väljer att sluta sina dagar i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sina närstående i livets slut i hemmet. Tolv artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: att vara i den nya situationen, bevara familjelivet och skydda den sjuke, att ta allt ansvar när livet och den sjuke förändras, att känna stöd och trygghet i sin roll och att känna sig otillräcklig och sakna stöd. I resultatet framkom att anhöriga kände att de hade det övergripande ansvaret för vården av den sjuke.

Vår uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna ålder. Genom litteratur kommer vi att påvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fått svara på frågor i en enkätundersökning på hur det är att vara ensam hemma och vilka känslor de har för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i vår empiriska del.

Tiden för lek har reducerats för dagens små barn genom att mer tid spenderas på förskolan, mer tid spenderas framför teven och att barn generellt sett har färre syskon. Barn är idag som minst aktiva den tid de är lediga från skolan och föräldrar har mindre tid att uppmärksamma barnens aktivitet. Då den spontana aktiviteten sjunker och passiviteten växer i och med ökad ålder är det viktigt att främja och uppmuntra fysisk aktivitet i barnets unga år. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns (0-6 år) fysiska aktivitet på fritiden och faktorer som påverkar denna. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med sex föräldrar.

SammanfattningSyftet med den föreliggande litteraturstudien var dels att beskriva hur faderlig postpartumdepression påverkade familjens livssituation samt att beskriva vilka tecken och riskfaktorer som fanns för faderlig postpartumdepression. Empiriska vetenskapliga artiklar söktes i databasen Medline (PubMed) och fjorton artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende urval och bortfall och tabeller över studiernas metod- och resultatbeskrivning sammanställdes. I den föreliggande studiens resultat framkom att en ökad risk för ?parsjuklighet? fanns och även barnen påverkades, då barn till deprimerade fäder i högre grad riskerade att drabbas av temperamentsproblem.

En fadder skickar varje månad pengar till ett barn i ett fattigt, eller på annat sätt utsatt, område. Som ett kvitto på att pengarna kommer fram kan faddern brevväxla med sitt fadderbarn. Han eller hon kan också besöka barnet. Mötet mellan fadder och fadderbarn kan vara omtumlande. En fadder går frivilligt in i ett fadderskap.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda barn med nyupptäckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det är en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förändrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna på barnklinikerna är de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor på barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta föräldrarna och Att vara en del i vårdteamet.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela Familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus.Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära..

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är en av de största folkhälosutmaningarna på 2000-talet och sprider sig som en epidemi i värlfärdsländer. Preventivt hälsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sätta in åtgärder som hälsosamtal och rådgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka övervikt och fetma hos barn i lågstadiet. Tidigare forskning har visat att föräldrarnas inställning och familjens livsstil har en stor inverkan på barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lågstadiet.

Barn i åldrarna 4-9 år har tydliga önskemål kring hur de vill att deras restaurangbesök ska se ut. I samarbete med Barnens Bästa Bord har en kvalitativ studie gjorts med fokus på barns önskemål vid restaurangbesök. Syftet med uppsatsen var att undersöka barnens önskemål när de går på restaurang med hänsyn till hela måltidsupplevelsen gällande mat, miljö, meny och bemötande. Metoderna som har använts är bildövning där barn har ritat sin favoriträtt, fokusgruppintervjuer med barn samt enkätundersökningar med föräldrar.Resultatet visar att gemenskapen inom familjen är viktig för barnen vid restaurangmåltiden. Barnen är medvetna om att vid restaurangbesök önskas lugn och ro, dock är stillasittande ett problem för barnen.

Varje år föds det ca 120 barn i Sverige som får diagnosen Downs syndrom. Medlemmarna i familjer där det finns ett barn med Downs syndrom upplever situationen olika beroende på om man är förälder eller syskon till barnet. Föräldrarna erfar känslor som att behöva kämpa för sin rätt i samhället samt att känna hopp och trygghet i vardagen. Syskonets upplevelser utav situationen inriktar sig mer på att få vara delaktig och tillåtas att både ha positiva och negativa känslor för att inte få en felaktig bild utav verkligheten. Intresset till att utföra denna studie var bland annat för att ta reda på om det friska syskonet känner sig åsidosätt i olika situationer fastän familjen ska ses som en helhet.

Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov? ? Hur ser pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov.