Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Syftet med uppsatsen är att sammanfatta Tanzanias utbildningssystem med särskild fokusering på kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fältstudie vid ett ?Montessori Training Centre? i Tanzania presentera ett exempel på vad som konkret görs för att stärka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jämställdhet mellan könen och skapa förutsättningar för ?utbildning för alla?.

Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar.

Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då Familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver.

Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en stor omställning i livet både för den drabbade och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av relationen till närstående efter förvärvad ryggmärgsskada. 11 vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att relationen till Familjen blev starkare: närstående gav stöd och motivation att acceptera och hantera situationen: att behöva hjälp från närstående och ha svårt att ta emot den: att leva ihop med partnern blev svårare efter skadan: ryggmärgsskadan påverkade föräldrarollen: begränsningar i umgänget med vänner. Genom denna litteraturstudie kan sjuksköterskor få en förståelse för hur personer med ryggmärgsskada upplever relationen till närstående och på så sätt möta behov som finns.

Syftet med studien är att se hur barn påverkas under uppväxten av att växa upp med missbruk i Familjen och se vilka copingsstrategier de använder sig av samt om det funnits någon annan viktig vuxen när mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frågeställingarna användes semistrukturerade intevjuer på kvinnor som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har använts. Rsultatet har utforskats med innehållsanalys och problematiserats utifrån Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Barn boende i familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

Syftet med föreliggande uppsats är att kritiskt undersöka fyra i Göteborgsregionenfrekvent använda sfi-läromedel med fokus på de familjeideologiskadiskurserna. Materialet utgörs av fyra sfi-läromedel, samt av intervjuer med fyratill läromedlen knutna författare. Frågeställningarna är:1) Vilka är de dominerande diskurserna kring familjefrågor iläromedlen?2) Finns det motsättningar mellan olika familjediskurser?3) Hur medverkar texten i konstruerandet, bevarandet ochförändrandet av sociala strukturer och maktrelationer, och deideologiska hållningar som försvarar eller ifrågasätter dem?Slutsatsen är att läromedlen på familjområdet domineras av diskurser kring ?denmoderna Familjen?. Det finns motsättningar mellan familjediskurserna, främst påområdet jämställdhet.

Uppsatsen tar upp problemen med det ojämna uttaget av föräldraledighet mellan könen. Männen tog år 2004 endast ut 18,7 procent av föräldrapenningdagarna, kvinnorna tog ut 81,3 procent. Detta medför en stor skillnad mellan kvinnor och män, i förutsättningarna på arbetsmarknaden. Föräldralagstiftningen är till för att underlätta och stötta föräldrar vid barnafödande, och möjlighet att förena föräldraskap och arbete. Familjen får lagstadgad ledighet och ekonomiskt stöd under barnets första tid, och den är i sin utformning könsneutral.

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan medverka till att livsstilsförändringar efterlevs bland kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar.Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie och sökningarna gjordes i Pub Med och Academic Search. Slutligen valdes 20 artiklar ut att ingå i resultatet. Resultatet av sjuksköterskors arbete att medverka och låta kvinnorna vara delaktiga presenteras under rubriker: vägleda, ge stöd och undervisa. Det är de tre sätt som sjuksköterskan handlar efter utifrån Orhems teori om omvårdnadssystem.Det som framkom i artiklarna var att vägledning stöd och undervisning från sjuksköterskor kan hjälpa patienterna att hitta en balans i sin egenvård och införa olika livsstilsförändringar i sin vardag. Det framkom även att utbildning och stöd till Familjen var lika viktigt som att få stöd av dessa eller signifikanta andra.

Vårt syfte med undersökningen var att få fram barns och föräldrars upplevelser och tankar kring fenomenet läxor. Vi ville ta reda på hur läxor påverkar Familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlärning. Vi använde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod där vi använde oss av enkäter med öppna frågor och intervjuer fick vi fram många olika åsikter och tankar kring läxor. Resultat visar på stora skillnader i arbetsbelastning och påverkan på barnen.

Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse ochinställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fädersinställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

Personer med RA drabbas av smärta, trötthet, depression och funktionsnedsättning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad personer med reumatoid artrit upplever påverkar deras livskvalitet. Studien baserar sig på sju kvalitativa artiklar. Analysarbetet gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i fyra kategorier: Förändrad fysisk kapacitets påverkan, socialt stöds påverkan, känslomässiga upplevelsers påverkan, att kunna bemästra sin vardag.

Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen på kvinnans roll och de nuvarande förväntningarna som ställs på kvinnor i politiken. Begränsningarna är att studera några utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsätt kan ha påverkat dagens samhälle. Två moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och härskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn på hur bemötande och synsättet på kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsätt och värderingar fortfarande är aktuella.