Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att få barn och att bli mamma. För att besvara syftet användes frågeställningarna:-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omställningen från att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma?-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förändring gällande fysisk förmåga under och efter sin graviditet?-          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av träning och Familjeliv?-          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten från svenska hälso- och sjukvården?MetodMetoden som användes i studien är kvalitativ. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och Familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Studenter har fått höra att arbeta inom sjukvården med omvårdande arbete kan vara väldigt påfrestande för den egna hälsan. Detta arbetes syfte har då varit att undersöka vilka komplikationer till omvårdnad i form av psykisk ohälsa ? specifikt vad gällande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization ? som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som användes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnås så gjordes en kompletterande sökning där fokus låg på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman.

Bakgrund: Varje år dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör på sjukhus. När ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka påverkar detta föräldrarna för resten av livet. Barn som får palliativ vård lider av olika sjukdomar med dödlig utgång. När ett barn får palliativ vård kan föräldrar uppleva många starka känslor så som sorg. Hur föräldrar hanterar upplevelser av att sitt barn är under palliativ vård är individuellt.

Denna studie behandlar framställningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgår från ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingår i den bild som framställs. Med avseende på ledarbegreppet bidrar framställningen av ledare i media till att skapa föreställningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara.Studien avgränsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie är en innehållsanalys samt textanalys av tidskriftens innehåll i form av texter och bilder.Resultatet av denna studie visar att den framställda bilden är relativt snäv.

Sverige kallas ofta för världens mest jämställda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av männens löner och återfinns i betydligt mindre utsträckning än män i chefspositioner. I yrken som har breda karriärvägar, såsom civilekonom, är risken ännu större att löneskillnader mellan könen uppstår. I vår uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga civilekonomers olika förutsättningar i arbetslivet. Forskningsfrågan för vår uppsats är: På vilket sätt och i vilken utsträckning upplever kvinnliga civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vår uppsats är: Att uppmärksamma och skapa debatt kring de ojämlika förhållandena på arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga civilekonomer.

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, där det övergripande syftet är att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en självklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sätt att leva och förhålla sig till Familjeliv och kvinnlighet. Vi vill på så sätt öppna för reflektion kring normer och värderingar. De frågeställningar vi använt oss av är: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende på deras val? Hur ser kvinnorna på kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare Familjelivet.

Denna undersökning gjordes med två enkäter vid Göteborgs Universitet i Lärarlyftet II. Det var 16 svar på studentenkäter och 4 svar till lärarenkäter. Undersökningen genomlyser vilka svårigheter och utmaningar det finns för vuxna lärare som studerar på distans vid sidan av sitt arbete. I studien användes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har påverkat nya lärandemiljöers uppkomst.

Sammanfattning Det övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr.

Bakgrund: Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Tidigare forskning visar att ouppfylld längtan efter barn kan innebära att sexlivet blir kravfyllt. En arena där det finns möjlighet att diskutera sexuella problem är diskussionsforum på Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts på ett diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.Familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys.

Dagens ökade tillgänglighet via teknisk utrustning leder till att tjänstemäns gränsdragning mellan arbetsliv och fritid allt mer suddas ut. Tjänstemän försätts in i ett nytt gränslöst arbetssätt, vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på hälsan. Dels leder detta nya arbetssätt till att tjänstemän på egen hand kan planera och strukturera sitt arbete, något som för många kan uppfattas fördelaktigt. När de själva har makten att påverka sitt arbetsutförande kan däremot krav och negativ press skapas. Arbetssättet ökar även möjligheten till att vara anträffbara för kunder, medarbetare och ledare under dygnets alla timmar, vilket kan leda till att Familjeliv och sociala relationer hamnar i kläm.