Varje barn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Skolverket 2005). Med utgångspunkt från läroplanens uppdrag (Lpfö 98) undersöks genom en kvalitativ studie hur barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan och i vilken utsträckning det sker på två förskolor. För att få insikt i hur och varför verksamheten bedrivs som den gör på förskolorna belyses även informanternas syn på betydelsen av att barn får utveckla sitt modersmål. Studiens undersökning visar att de angivna mål enligt Lpfö 98 inte uppnås för de barn som inte får modersmålsstöd från modersmålslärare på de berörda förskolorna. En av förskolorna erbjuder inte överhuvudtaget barnen modersmålsstöd från modersmålslärare medan den andra förskolan erbjuder stöd för de barn som har arabiska, albanska, kurdiska och bosniska som modersmål.

Vårt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, välutbildade män ser på sitt arbete och Familjeliv i avsikt att undersöka några fält av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och ställde bland annat frågor rörande männens arbetsliv, Familjeliv samt hur kombinationen av de två fungerar. Ett tydligt och framträdande resultat i vår studie är att konstruktioner av maskulinitet(er) är beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur männens sociala bakgrund, utbildning och yrke påverkar. Byråns struktur har även påverkat männen att utveckla de egenskaper som krävs på byrån.

Sammanfattning:Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur Familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk.Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en Familjemedlem med psykossjukdom.Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades.Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom är en neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störda funktioner i hjärnans nervceller. Idag beräknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet påvisade att Huntingtons sjukdom påverkade hela Familjen.

I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterFamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna.

Många mammor upplever inledningsvis svårigheter med amning. En förutsättning för en lyckad amning är att mamman får ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men också för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd är en betydelsefull faktor är det viktigt att ytterligare fördjupa förståelsen av vad som är stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet är att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvårigheter.

Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika Familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra Familjekonstellationer än kärnFamiljen, kärnFamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika Familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete.Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna.

Idag lever cirka 4 miljoner människor med hepatit C i Europa och i Sverige är det cirka 50 000. Känslan av stigma är ett problem som sjukdomen bär med sig och är en ytterligare börda för dem som är drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sämre hälsa och livskvalité, men även till att de undviker kontakt med sjukvården. Det är viktigt för sjuksköterskan att få djupare förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C.

Bakgrund: Tidigare studier har fokuserat på de fysiologiska aspekterna i bearbetningen av astma, både för patienterna och för deras närstående. Astma har under de senaste årtiondena ökat i prevalens och sjukdomen skapar emotionell och psykologisk stress som drabbar hela Familjen runt den astmasjuke.Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att uppmärksamma Familjens upplevelser när ett barn har sjukdomen astma, samt belysa sjuksköterskans betydelseMetod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Academic Search Elite och CINAHL. Under analysen skapades fyra teman. Dessa var: Första tiden efter diagnosen, anpassning, när astman blir en del av livet. Sista temat var sjuksköterskans betydelse.Resultat: Resultatet visar att föräldrar till barn med nydiagnostiserad astma känner osäkerhet, rädsla och betvivlar sin förmåga att vårda sitt barn.

Bakgrund Hur ett bemötande i vården upplevs, grundar sig i vårdpersonalens förhållningssätt och människosyn, förmåga till inlevelse och förståelse för patient och närstående. Syfte Denna litteraturstudies syfte var att belysa barns och deras Familjers upplevelser av vårdpersonalens bemötande i vården på sjukhus. Metod Databassökningen gjordes i PubMed och Chinal där 16 vetenskapliga artiklar togs ut. Innehålls analysen ledde fram till två teman otrygghet och trygghet med två subteman vardera barns upplevelser och föräldrarnas upplevelser. Resultat Både barn och föräldrar upplevde att det fanns en brist i kommunikationen och delaktigheten.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys.

Bakgrund: I en rapport från socialstyrelsen framgår det att akutmottagningarna runt omi landet har ca 2,5 miljoner patientfall, därtill kommer ännu fler anhöriga ochnärstående. Patientnämnden, som är det organ som hanterar klagomål från patienter ochanhöriga, uppger att det varje år kommer ungefär 4000 anmälningar där patienter ochanhöriga har känt sig kränkta och dåligt bemötta i sjukvården. Syfte: Syftet var attbeskriva hur vuxna anhöriga upplever bemötandet av sjuksköterskan vid akutasjukdomstillstånd inom somatisk vård. Metod: Arbetet skrevs som en allmänlitteraturstudie, enligt metod för kvalitativ manifestinnehållsanalys. Resultat:Anhörigas upplevelser i bemötandet från sjuksköterskorna kunde delas in i tre olikakategorier: trygghet-otrygghet, att bli sedd och bekräftad och sjuksköterskansmaktutövande.

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och Familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt.Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns. Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade.

BAKGRUND: Idag äter många på ett sätt som inte är fördelaktigt för hälsan, exempelvis för mycket utrymmesmat och för lite frukt, grönsaker och fisk. Det bidrar till en stigande andel överviktiga och feta och idag är kroniska välfärdssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i väst-världen. Livsmedelsverkets kostråd syftar till att förebygga sjukdom, men följs endast i begrän-sad utsträckning. Två tredjedelar äter mindre fisk och skaldjur än kostråden säger och allra minst äter de mellan 18 och 30 år.SYFTE: Ta reda på varför unga vuxna äter så lite fisk och skaldjur samt vad och vem som skulle kunna påverka dem att äta mer.METOD: En enkätundersökning med 92 deltagare; kvinnor och män mellan 18 och 30 år med låg fisk- och skaldjurskonsumtion, genomfördes i Stockholm.RESULTAT: Den främsta orsaken till den låga fisk- och skaldjurskonsumtionen var upplevda svårigheter att tillreda dessa livsmedel men också att många inte tyckte om fisk och skaldjur. Ett uppfattat högt pris och ovana från barndomen att äta fisk och skaldjur visade sig också vara betydande orsaker.

Bakgrund: När en kvinna får diagnosen bröstcancer, innebär det en stor omställning för henne, både emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god vård, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en känsla av trygghet och empati, är det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tänkas gå igenom och uppleva. Syfte: Således syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det är att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad på åtta vetenskapliga artiklar.