På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin Familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt Familjen till barnet och arbeta Familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med Familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är Familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S.

"Min strategi" är en studie vars syfte är att undersöka vilka övergripande strategier, som är mest vanliga när det kommer till att undvika ett återfall i brott. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med fem individer vilka besitter erfarenheter av att vara kriminell. Samtliga har idag funnit en plats i samhället, distanserade från brottsliga sammanhang. Uppsatsen inkluderar även varför dessa människor slutade med kriminalitet. Studien består av fem enskilda berättelser om livet som en ung kriminell och deras relationer till Familj, vänner och samhället.

Syftet med denna studie var att undersöka hur människor upplevde det ökade kravet på tillgänglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, såsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bärbara datorer m.m. har gränsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhälle inte längre befinna sig på sitt kontor utan kan, med hjälp av informationstekniken, arbeta hemma, på resor etc. Teorier menar att det är individen själv som måste strukturera sitt arbete, för att få balans mellan arbete och fritid.

Många äldre människor har en lång livshistoria där de levt i sociala nätverk och i en Familj som fortfarande vill vara delaktig i deras liv även om de inte kan bo hemma. Närstående upplever att de kan ha en viktig betydelse för välbefinnandet hos sin äldre Familjemedlem samt att det också är viktigt för deras eget välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i vården av en äldre Familjemedlem som bor på särskilt boende. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och materialet samlades in genom intervjuer. Nio närstående intervjuades vilka hade en Familjemedlem på ett äldreboende i norra Sverige angående deras upplevelse av delaktighet.

Diabetes är en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhälsoproblem världen över. För att kunna hantera sjukdomen krävs en individuell anpassningsförmåga där utbildning inom egenvård är en viktig del för att upprätthålla en god livskvalitet. Att implementera egenvården i det dagliga livet är en individuell process där personen själv får möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvård vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med studien var främst att undersöka vilken betydelse Familjesamtal har i behandlingen vid förstagångspsykos eller misstänkt förstagångspsykos. Dessutom var syftet att utvärdera hur personer med förstagångspsykos eller misstänkt förstagångspsykos och Familj/närstående upplever mötet och behandlingen på öppenvårdsmottagning Björkängen (ÖVM B, en mottagning inom den specialiserade psykiatriska vården med inriktning mot psykossjukdomar) samt att undersöka om vårdtagare och Familj upplever att de behandlingar/insatser som de har erbjudits och deltagit i, har gett något resultat.Metod för studien var både kvantitativ och kvalitativ. I den kvantitativa metoden skickades enkäter till alla vårdtagare (21 personer) och närstående (28 personer) som blev aktuella på ÖVM B under åren 2006 och 2007. I den kvalitativa metoden gjordes individuella djupintervjuer med fem föräldrar och fyra vårdtagare från fyra Familjer. Frågeområdena i intervjuerna var: förväntningar, upplevelse av mötet med vården, resultat av alla behandlingar/insatser och nytta av Familjesamtal.

Personer som lever med en cancerdiagnos behöver all hjälp och stöd de kan få för att kunna hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med cancerdiagnos. I studien fanns två frågeställningar: Hur upplever och hanterar personer sin sjukdom? och Vilken kunskap och vilket stöd har personerna behov av? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 19 vetenskapliga och internationellt publicerade artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara i kaos, bli utmattad och förlora sin sexualitet: Att få en förändrad självbild: Att få oanade krafter och hantera sjukdomen: Att leva i ovisshet och ha behov av information: Att få stöd från andra och klara sitt uppehälle.

Dialysbehandling är en livsnödvändig åtgärd som krävs för att personer med kronisk njursvikt ska överleva. Det är en behandling som är tids- och energikrä-vande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialys. Studien baserades på tio internationella vetenskapliga ar-tiklar publicerade mellan åren 1999 till 2005. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Fibromyalgi är ett syndrom som innebär muskulär smärta och inverkar negativt i personens välbefinnande och dagliga liv. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: förändringar och brist på energi leder till begränsningar, arbete är betydelsefullt, brist på förståelse, svårigheter att planera sitt liv och hantera begränsningar. Resultatet visade att fibromyalgi medförde stora förändringar i personens liv, som innebar begränsningar i det sociala livet, i arbetslivet och vid andra aktiviteter.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en Familjemedlem är en utmaning, inte minst om Familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en Familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka Familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin Familjemedlem samt att stöd från övrig Familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk Familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: En psykossjukdom är en sjukdom som inte bara drabbar personen själv utan hela dennes Familj. Hela Familjens livsvärld påverkas och Familjelivet ansträngs hårt. Den psykossjuka Familjemedlemmen erfar världen på ett annorlunda sätt. Vanliga symtom vid en psykos är bland annat hallucinationer och vanföreställningar. En bra vårdrelation mellan vårdgivare, den sjuka psykossjuka Familjemedlemmen och anhöriga är en förutsättning för återhämtning.Syfte: Få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelse av att leva med en Familjemedlem med psykossjukdom.Metod: Metoden som valdes för studien var en systematisk litteraturstudie i vilken elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier framträdde ur data.

När en person får en kronisk sjukdom påverkas de närstående, som också har behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur närstående till personer med allvarlig kronisk sjukdom upplevde att få stöd. Studien är baserad på 16 vetenskapliga studier som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier: att någon finns till hands när det behövs, att bli sedd och bekräftad, att växa i rollen som vårdare, att känna gemenskap med andra och att få veta för att kunna förstå. Det fanns ett stort behov av stöd både professionellt och stöd från Familj och vänner hos närstående för att orka fortsätta vårda samt att kunna hantera sin situation.